Idol 2006
Okej, jag hade lovat mig själv att inte bry mig om detta program i år, men jag kan helt enkelt inte låta bli! Okej, enligt min åsikt så var det fem stycken som gjorde ett riktigt bra framträdande igår; Danny, Erik, Jessica, Felicia och Linda. Och så hänger två av dem löst, Erik och Jessica. Okej, Erik är blyg och ser fortfarande lite bortkommen ut, men han har en grymt snygg utstrålning och han sjunger bra mycket bättre än många andra i den där tävlingen. Och enligt mig så var Jessica den coolaste av dem alla igår, vilken röst och vilken säkerhet hon utstrålar. Fantastisk tjej. Felicia gjorde ett stabilt, säkert och otroligt snyggt framträdande, Danny gick in och tog sig an scenen som om han aldrig gjort annat och Linda .... ja, vad kan jag säga. Hon är annorlunda på ett äkta sätt, jag tror på henne när hon sjunger och framför sina låtar.
Nu måste jag bara ställa en fråga: Vad ser alla hos Cissi och Jonas? Okej, jag fattar att det är lite "annorlunda" och häftigt (även om varenda deltagare i år har svart hår och piercing i läppen), men de gör de ju inte bra. Cissi har samma konstiga blick vad hon än sjunger och jag är ledsen att säga det, men för att försöka sig att ta i så som hon gjorde igår funkar inte för henne. Hon är inte en tillräckligt bra sångerska för att köra Pink-låtar, I'm so sorry babe! Och Jonas .... oh my God. Jag fattar vad han vill, men samma sak där, han är inte en tillräckligt bra sångare för att köra loss så som han gör. Och för mig måste man vara en STOR stjärna för att köra sånt scenspråk som han gör! Tro nu inte att jag har något emot den här typen av musik och artister, tvätom ... men det är så svårt att göra det trovärdigt, och för mig är ingen av dem särskilt trovärdig!!!
Läste också en krönika i GT idag där någon tjej pratade väl om Cissi för att hon var den enda som hade en "egen" stil ... men då måste jag fråga, bara för att ens egen stil råkar vara något som någon annan har ... ska man då ändra på sig för att köra en "egen" stil. Ska exempelvis Felicia färga håret svart, sätta på sig andra kläder och pierca sig, bara för att hennes stil är lite vanligare än Cissis? Jag tycker man ska bedöma folk efter hur de framför "sin" stil, inte fördöma dem för att de har en musiksmak lik många andras!
Sådär, nu ska jag gå och skaffa mig ett liv och inte snacka om Idol mer ...
Nu måste jag bara ställa en fråga: Vad ser alla hos Cissi och Jonas? Okej, jag fattar att det är lite "annorlunda" och häftigt (även om varenda deltagare i år har svart hår och piercing i läppen), men de gör de ju inte bra. Cissi har samma konstiga blick vad hon än sjunger och jag är ledsen att säga det, men för att försöka sig att ta i så som hon gjorde igår funkar inte för henne. Hon är inte en tillräckligt bra sångerska för att köra Pink-låtar, I'm so sorry babe! Och Jonas .... oh my God. Jag fattar vad han vill, men samma sak där, han är inte en tillräckligt bra sångare för att köra loss så som han gör. Och för mig måste man vara en STOR stjärna för att köra sånt scenspråk som han gör! Tro nu inte att jag har något emot den här typen av musik och artister, tvätom ... men det är så svårt att göra det trovärdigt, och för mig är ingen av dem särskilt trovärdig!!!
Läste också en krönika i GT idag där någon tjej pratade väl om Cissi för att hon var den enda som hade en "egen" stil ... men då måste jag fråga, bara för att ens egen stil råkar vara något som någon annan har ... ska man då ändra på sig för att köra en "egen" stil. Ska exempelvis Felicia färga håret svart, sätta på sig andra kläder och pierca sig, bara för att hennes stil är lite vanligare än Cissis? Jag tycker man ska bedöma folk efter hur de framför "sin" stil, inte fördöma dem för att de har en musiksmak lik många andras!
Sådär, nu ska jag gå och skaffa mig ett liv och inte snacka om Idol mer ...
Inte mycket att säga!
Ja, idag har jag sovit, jobbat, ätit och tittat på "Sex & the City" .... IGEN! Jag vet; jag har inget liv, men ikväll ska iallafall Sofia komma hit, och vi ska titta på Idol och kanske på någon film tillsammans med resten av familjen Björk (den del som finns i Lidköping, vill säga). Ska bli så himla skönt att träffa henne, bara hänga och prata lite. Ska nog ta och ringa Fiffi lite senare också. Hon kommer hem ida, och mår nog inte jättebra, så ska bara ringa och visa mitt stöd litegranna.
Nej, får nog ta en dusch och sen åka till stan, måste ha lite snask såhär på fredagkvällen ... eller kan kanske be Fia ta det på hemvägen ... jaja, får se hur jag gör.
Nej, får nog ta en dusch och sen åka till stan, måste ha lite snask såhär på fredagkvällen ... eller kan kanske be Fia ta det på hemvägen ... jaja, får se hur jag gör.
Sova, äta, jobba ...
Det är exakt det enda jag haft för mig idag! Gick inte upp förrän halv tolv, var ganska trött kan jag säga. Sedan har jag bara ätit, legat i soffan och tittat på sista säsongen av "Sex & the City", för att vid femtiden tvinga pappa till att skjutsa mig till Heléns Dansskola och tre och en halvtimmes receptionsjobb. Fick en glad överraskning av Helén idag; Ska på onsdag börja jobba med de fyra estettjejernas projektarbete! Är väl meningen att jag ska hjälpa dem med sång och teaterbiten, och det ska bli grymt kul faktiskt! Har ju aldrig "undervisat" i detta, bara lyssnat på andra som har åsikter om en själv och det man gör på scenen. Nu ska jag få vägleda andra, ska bli himla roligt!
Josefin kommer hem imorgon, jippie vad roligt det ska bli:)!
Josefin kommer hem imorgon, jippie vad roligt det ska bli:)!
Uttråkad till tusen!
Alltså jag vet inte om jag fixar det här! No offence till alla som bor i Lidköping, men jag fixar inte den här stan i mer än en vecka. Jag klättrar på väggarna och vill tugga sönder mina tår av ren tristess!!!! Men jag tänker att det finns risk att det gör lite ont, så jag låter nog bli ... suck .... jag försöker vara rolig, men det går inte. T.ex. försökte jag dra en rolig historia igår på jobbet (har hoppat in lite extra på Posten denna veckan, jippie). Såhär är den:
Det var två bananer som var ute och gick, en gul och en grön banan. Så tyckte den gröna bananen att han skulle lattja lite, så han sprang in och gömde sig under ett träd. Då blev den gula bananen jättetrött på den gröna bananen, så han sa:
- Men kom igen, va inte så himla omogen ...!!!
Visst var den jätterolig????!!!!! Skrattade någon på jobbet???!!! INTE EN JÄVEL!!!!! Ja, jag vet att jag börjar tappa grepet och förlora det lilla förstånd jag har, men jag är så uttråkad, ledsen och .... bara tom inombords. Den personen jag älskar över allt annat befinner sig hur många hundra mil som helst bort, och jag vet inte när eller om jag någonsin får se honom igen ..... jag kan inte ens tänka tillbaka på de finna minnena jag har sedan sommaren, för det gör bara ont och jag börjar bara gråta ännu mer.
Fast jag tycker det är skönt att gråta! Jag har ett jättebra knep när jag vill gråta, men det inte riktigt kommer fram till det. Då sätter jag bara på sista avsnittet av första säsongen av "O.C", eller sista avsnittet sista säsongen av "Sex & the City"!!! Works every time:)! Då kommer det liksom rent automatiskt ut tårar och jag gråter floder! Testa någon gång, det hjälper!
Jahaja, så jobbade idag, kom sedan hem och ringde några viktiga samtal, har sedan kollat O.C. hela kvällen. Försökte få tag i min vän Cristel via telefonen, men det gick inte alls det. Hon får allt ta och ringa tillbaka till mig, saknar henne ju!
Imorgon ska jag träffa Fia, för första gången på nästan fyra månader .... jihou!!!!
Det var två bananer som var ute och gick, en gul och en grön banan. Så tyckte den gröna bananen att han skulle lattja lite, så han sprang in och gömde sig under ett träd. Då blev den gula bananen jättetrött på den gröna bananen, så han sa:
- Men kom igen, va inte så himla omogen ...!!!
Visst var den jätterolig????!!!!! Skrattade någon på jobbet???!!! INTE EN JÄVEL!!!!! Ja, jag vet att jag börjar tappa grepet och förlora det lilla förstånd jag har, men jag är så uttråkad, ledsen och .... bara tom inombords. Den personen jag älskar över allt annat befinner sig hur många hundra mil som helst bort, och jag vet inte när eller om jag någonsin får se honom igen ..... jag kan inte ens tänka tillbaka på de finna minnena jag har sedan sommaren, för det gör bara ont och jag börjar bara gråta ännu mer.
Fast jag tycker det är skönt att gråta! Jag har ett jättebra knep när jag vill gråta, men det inte riktigt kommer fram till det. Då sätter jag bara på sista avsnittet av första säsongen av "O.C", eller sista avsnittet sista säsongen av "Sex & the City"!!! Works every time:)! Då kommer det liksom rent automatiskt ut tårar och jag gråter floder! Testa någon gång, det hjälper!
Jahaja, så jobbade idag, kom sedan hem och ringde några viktiga samtal, har sedan kollat O.C. hela kvällen. Försökte få tag i min vän Cristel via telefonen, men det gick inte alls det. Hon får allt ta och ringa tillbaka till mig, saknar henne ju!
Imorgon ska jag träffa Fia, för första gången på nästan fyra månader .... jihou!!!!
Vad ska jag ta mig till ...?
Jag vet, det är ju mig det handlar om! Jag blir alltid stormande kär, och när jag åker utomlands lyckas jag alltid träffa någon och gråta som en gris när jag åker hem ... och vanligtvis tar det bara en vecka så har jag glömt det mesta av honom. Men det här är något helt annat .... när jag vaknade upp i måndags morse vet jag inte riktigt vad som hände, men jag bara började störtgråta. All den smärta jag känner inombords behövde komma ut och jag grät i en kvart. Försökte ringa Murat på kvällen, men han hade stängt av telefonen. Börjar genast tänka hemska tankar som att han glömt mig helt, aldrig kommer höra av sig igen och undviker mig för att han inte vill prata med mig. Men igårkväll fick jag äntligen tag på honom. Och han var så underbart fin!!! Sa att han saknade mig, min röst och att han ville att jag skulle komma och hälsa på honom om drygt en månad ... men jag kan ju inte! Jag vet inte när jag kommer ha råd till det ..... men jag måste! Han sa också att Josefin kommer hem på fredag och att han skulle skicka en liten present med henne till mig. Vet inte vad som hänt med honom, men något är förändrat ... såhär gullig var han inte när jag var där. Han sa ju alltid att vi inte kunde bli tillsammans, nu är han desperat efter att jag ska komma och vara med honom i Antalya .... och jag dör om jag inte lyckas ta mig dit.
Men frågan är om det egentligen är så bra. Jag kan tidigast åka dit i januari, förhoppningsvis har väl känslorna svalnat litegranna iallafall. Tänk då om jag åker i två veckor .... hur kommer jag då inte må när jag kommer hem igen? Men samtidigt kan jag bara inte föreställa mig att aldrig få se honom igen ... känna honom nära, och se honom skratta. Jag måste bara träffa honom ...
Sa till honom igår att det var asjobbigt och att jag bara ville vara hos honom. Han sa då att han också saknade mig, men att vi var tvungna att komma ihåg att vi förhoppningsvis ses snart, och när jag sa att jag måste vänta lite innan jag kan komma sa han att hans dörr alltid stod öppen för mig, och att om jag någonsin behöver hjälp skulle han finnas där för mig. När vi lagt på började jag naturligtvis gråta. Jag tror verkligen att jag betyder något för honom. Jag vet inte vad, men han bryr sig verkligen.
Och jag älskar honom .... så mycket ...
Men frågan är om det egentligen är så bra. Jag kan tidigast åka dit i januari, förhoppningsvis har väl känslorna svalnat litegranna iallafall. Tänk då om jag åker i två veckor .... hur kommer jag då inte må när jag kommer hem igen? Men samtidigt kan jag bara inte föreställa mig att aldrig få se honom igen ... känna honom nära, och se honom skratta. Jag måste bara träffa honom ...
Sa till honom igår att det var asjobbigt och att jag bara ville vara hos honom. Han sa då att han också saknade mig, men att vi var tvungna att komma ihåg att vi förhoppningsvis ses snart, och när jag sa att jag måste vänta lite innan jag kan komma sa han att hans dörr alltid stod öppen för mig, och att om jag någonsin behöver hjälp skulle han finnas där för mig. När vi lagt på började jag naturligtvis gråta. Jag tror verkligen att jag betyder något för honom. Jag vet inte vad, men han bryr sig verkligen.
Och jag älskar honom .... så mycket ...
Brokeback Mountain
Ja, jag har ju sett den tre gånger nu, men igår hyrde jag den med mina föräldrar, och eftersom jag inte sett den på kanske ett halvår så var det en ny upplevelse och jag såg saker jag inte sett förut. Denna film om två män i sextiotalets Amerika som möts och förälskar sig i varandra är en av de mest rörande jag sett!
Denna fantastiska film har gjort ett intryck på mig som ingen film gjort sen jag såg Schindler's List första gången. Dess budskap och skådespelarnas insatser är något utöver det vanliga. Speglingen av hur två så olika människor av samma kön finner varandra och förblir "vänner" resten av sina liv, hur de båda hanterar hemligheten och hur de bådar lider av att inte kunna vara tilsammans. Måste också ge en stor credit till Heath Ledget och Jake Gyllenhal för deras trovärdighet tillsammans i kärleks - och sexscenerna. Få killar skulle kunna klara av det de åstadkommer i denna film.
Heath Ledget gör sitt livs roll som den instängde, tyste "machokillen" Ennis. Undan för undan blir han mer tillbakadragen när hans självförtroende och självinsikt vacklar. Det är tydligt att han inte har en aning om hur han ska hantera de känslor han har för Jack, och det slutar med att han isolerar sig för känslor och kan inte visa tillgivenhet till någon annan än Jack, inte ens till sina egna döttrar.
Jake Gyllenhal speglar en helt annan typ av kille, och gör det med en trovärdighet som överträffar den mesta. Han vet vem han själv är med sin homosexualitet, och hans sprudlande glada personlighet ger en kick till filmen som den verkligen behöver. Men han är också oerhört naiv, sårbar och osäker. Det absolut allra bästa är när han trycker till svärfar under en Thanksgiving-middag, efter alla de år han har förtryckt honom med ord och handlingar. Han går ju dock ett mycket sorgligt slut till mötes ...
Måste även ge en stor eloge til Michelle Williams, som spelar Ennis fru Alma med mycket stor övertygelse. Hon ser hennes man med Jack och lever sedan med hemligheten i tio år, och först när de är skiljda och hon lever med en annan man talar hon om för Ennis vad hon såg. I scenen när hon konfronterar Ennis är hon alldeles lysande i sin ilska, frustration och sårbarhet!
Det mest intressanta med en här filmen är speglingen av hur olika kärlek kan vara. Jag känner t.ex. direkt att Jack är homosexuell, och att han själv vet om det. Ennis däremot tror jag inte är det egentligen, men när han möter Jack, förälskar han sig i honom för att han är den han är ... jag tror inte han skulle kunnat bli kär i någon annan man, utan det var just han som ledde honom in i det. Att se hur deras liv och personligheter utvecklar sig sida vid sida under 20 år är en fröjd att se, särskilt för mig som skådespelerska själv då karaktärerna är denna films styrka. Den tillsammans med de vackra bilderna och manuset gör det till en av de bästa filmerna jag någonsin sett!
Denna fantastiska film har gjort ett intryck på mig som ingen film gjort sen jag såg Schindler's List första gången. Dess budskap och skådespelarnas insatser är något utöver det vanliga. Speglingen av hur två så olika människor av samma kön finner varandra och förblir "vänner" resten av sina liv, hur de båda hanterar hemligheten och hur de bådar lider av att inte kunna vara tilsammans. Måste också ge en stor credit till Heath Ledget och Jake Gyllenhal för deras trovärdighet tillsammans i kärleks - och sexscenerna. Få killar skulle kunna klara av det de åstadkommer i denna film.
Heath Ledget gör sitt livs roll som den instängde, tyste "machokillen" Ennis. Undan för undan blir han mer tillbakadragen när hans självförtroende och självinsikt vacklar. Det är tydligt att han inte har en aning om hur han ska hantera de känslor han har för Jack, och det slutar med att han isolerar sig för känslor och kan inte visa tillgivenhet till någon annan än Jack, inte ens till sina egna döttrar.
Jake Gyllenhal speglar en helt annan typ av kille, och gör det med en trovärdighet som överträffar den mesta. Han vet vem han själv är med sin homosexualitet, och hans sprudlande glada personlighet ger en kick till filmen som den verkligen behöver. Men han är också oerhört naiv, sårbar och osäker. Det absolut allra bästa är när han trycker till svärfar under en Thanksgiving-middag, efter alla de år han har förtryckt honom med ord och handlingar. Han går ju dock ett mycket sorgligt slut till mötes ...
Måste även ge en stor eloge til Michelle Williams, som spelar Ennis fru Alma med mycket stor övertygelse. Hon ser hennes man med Jack och lever sedan med hemligheten i tio år, och först när de är skiljda och hon lever med en annan man talar hon om för Ennis vad hon såg. I scenen när hon konfronterar Ennis är hon alldeles lysande i sin ilska, frustration och sårbarhet!
Det mest intressanta med en här filmen är speglingen av hur olika kärlek kan vara. Jag känner t.ex. direkt att Jack är homosexuell, och att han själv vet om det. Ennis däremot tror jag inte är det egentligen, men när han möter Jack, förälskar han sig i honom för att han är den han är ... jag tror inte han skulle kunnat bli kär i någon annan man, utan det var just han som ledde honom in i det. Att se hur deras liv och personligheter utvecklar sig sida vid sida under 20 år är en fröjd att se, särskilt för mig som skådespelerska själv då karaktärerna är denna films styrka. Den tillsammans med de vackra bilderna och manuset gör det till en av de bästa filmerna jag någonsin sett!
Jahapp ...
... är det såhär mitt liv ska se ut i tre-fyra månaders tid? Jag går upp, glor på TV, kanske jobbar lite på kvällen, pratar i telefonen eller på msn med mina vänner som är utspridda över hela världen (bokstavligt talat) och går och lägger mig sedan .... och däremellan gå runt med en klump i magen av ren och skär saknad över alla som jag bryr mig om. Jag klättrar snart på väggarna här i Lidköping, det finns INGET att göra, INGEN att träffa och den här staden är för liten för mig helt enkelt! Efter helgens besök i Göteborg förstår jag det ännu mer .... enda anledningen till att jag är här är pengarna .... jag måste spara pengar innan jag kan tänka på att åka tillbaka till Göteborg. Men när jag träffade alla där i helgen; Karin, Louise, Erik, Denny, Kim m.fl. .... ja, då undrar man vad man gör här. Och inatt åkte Maria (en av de få vänner jag har i Lidköping) till Kanada och lämnade mig här ... tacka gud för Susanne, Kristin och Josefin (som jag hört kommer hem på fredag, jippiiiieeeee)! Men jag säger då det; Tillbaka till Göteborg ska jag så fort jag bara kan!!! ta dansklasser, sånglektioner och söka jobb tills jag får ett! Jag tänker inte ge upp, det är bara så! En tjej som spelar i Cats nu på GöteborgsOperan gick ut Balettakademien för fem år sedan, och hon gör sin debut nu! Hon är min förebild tror jag, haha ...
Såg på mitt 20-minutersprojekt igår och konstaterade två saker:
1. Jag var ju för fan inte tjock för fyra månader sen!!!! Nu är det en helt annan sak, men det ska vi ändra på ...
2. Jag sjunger inte så jävla illa ändå!
Jävligt positivt att inse det faktiskt! Synd bara att inte hela mitt projekt var med, det måste blivit något fel när Joan brände den åt mig. Får fixa det från Camilla nästa gång jag är i Göteborg.
Såg på mitt 20-minutersprojekt igår och konstaterade två saker:
1. Jag var ju för fan inte tjock för fyra månader sen!!!! Nu är det en helt annan sak, men det ska vi ändra på ...
2. Jag sjunger inte så jävla illa ändå!
Jävligt positivt att inse det faktiskt! Synd bara att inte hela mitt projekt var med, det måste blivit något fel när Joan brände den åt mig. Får fixa det från Camilla nästa gång jag är i Göteborg.
Stilll hurting ...
Jag vet inte vad jag ska ta mig till riktigt. Det gör så ont att inte få prata med honom och se honom varje dag. Jag har bara minnena, men det gör ont även när jag tänker på allt underbart vi haft tillsammans. Jag håller på att förlora mitt förstånd (det lilla jag har, haha) .... jag vet ju inte om vi någonsin ses igen. Och jag vågar inte ringa, för jag är rädd för vad han ska säga .... eller inte säga ... jag vill bara höra hans röst, och höra honom säga att han saknar mig och att han tänker på mig. Men ... jag vågar inte lita på att han gör det ... suck ... varför ... varför ...
Wicked
Ja, hörni ... för alla er musikalälskare därute (och ni andra också naturligtvis), måste jag bara dela med mig om denna musikalen. För er som sett filmen "Trollkarlen från Oz" så minns ni kanske att det finns en grön elak häxa i den, vid namn Elphaba eller "The wicked witch of the west" som hon också kallas. Wicked handlar faktiskt om just henne. Hennes liv, varför hon är grön, varför folk tycker illa om henne och varför hon blir "ond" (vilket hon egentligen inte är, i Wicked uppdagas det att det är trollkarlen och hans kumpaner som är onda"). Handlingen är lite krånglig, man måste nästan läsa manuset för att förstå allt, det räcker inte att lyssna på skivan. Men det finns andra andledningar till att lyssna på skivan, jag lovar ...
Huvudrollen Elphaba spelas av Idina Mentzel, en av de stor Broadway-stjärnorna. Hon har en helt fantastiskt häftig röst, och hon kan verkligen konsten att få fram en text även om det bara är på skiva. Det är även hon som gjorde Kate i "The Wild Party" och Maureen i originaluppsättningen av "RENT"!. Fantastisk tjej!
Kristin Chenowetz spelar Glinda, och lyckas verkligen sätta en verkligt personlig touch på sin karaktär med sin mycket speciella stämma. Hon behärskar belting såväl som de nästan opera-liknande partierna med stor övertygelse, och går igenom så på skivan att man verkligen kan se Glinda famför sig och förstå vad som driver henne till det hon senare gör.
Stephen Schwartz är mannen som gjort musiken och jag är beredd att geniförklara honom. Med ganska enkla harmonier och melodier skapar han magi som får håren att resa sig på armarna. I "No one mourns the wicked" och "No Good Dead" får han obehaget att krypa under skinnet, i "The Wizard and I" och "Defying Gravity" låter han Idina Mentzel glänsa som bara hon kan med text och sång och i "Popular" och "What is this feeling" får man sig ett gott skratt. Men det finns också en sång vars text verkligen etsar sig fast i mitt minne. Så många gånger jag känt såhär ... utan klyschor skulle texten kunnat vara skriven rakt från mitt hjärta .... här är den ..... "I'm not that girl":
" Hands touch, eyes meet
sudden silence, sudden heat.
Hearts leap in a giddy whirl.
he could be that boy,
but I'm not that girl.
Don't dream too far.
Don't loose sight of who you are.
Don't remember that rush of joy.
He could be that boy,
but I'm not that girl.
Every so often we long to steal
to the land of what-might-have-been.
But that doesn't soften the ache we feel
when reality sets back in.
Blithe smile, lithe limb.
She who's winsome, she wins him.
Gold hair with a gentle curle.
That's the girl he chose,
and heaven knows
I'm not that girl.
Don't wish, don't start,
wishing only wounds the heart.
I wasn't born for the rose and pearl.
There's a girl I know,
he loves her so.
I'm not that girl."
Så ofta ....
Huvudrollen Elphaba spelas av Idina Mentzel, en av de stor Broadway-stjärnorna. Hon har en helt fantastiskt häftig röst, och hon kan verkligen konsten att få fram en text även om det bara är på skiva. Det är även hon som gjorde Kate i "The Wild Party" och Maureen i originaluppsättningen av "RENT"!. Fantastisk tjej!
Kristin Chenowetz spelar Glinda, och lyckas verkligen sätta en verkligt personlig touch på sin karaktär med sin mycket speciella stämma. Hon behärskar belting såväl som de nästan opera-liknande partierna med stor övertygelse, och går igenom så på skivan att man verkligen kan se Glinda famför sig och förstå vad som driver henne till det hon senare gör.
Stephen Schwartz är mannen som gjort musiken och jag är beredd att geniförklara honom. Med ganska enkla harmonier och melodier skapar han magi som får håren att resa sig på armarna. I "No one mourns the wicked" och "No Good Dead" får han obehaget att krypa under skinnet, i "The Wizard and I" och "Defying Gravity" låter han Idina Mentzel glänsa som bara hon kan med text och sång och i "Popular" och "What is this feeling" får man sig ett gott skratt. Men det finns också en sång vars text verkligen etsar sig fast i mitt minne. Så många gånger jag känt såhär ... utan klyschor skulle texten kunnat vara skriven rakt från mitt hjärta .... här är den ..... "I'm not that girl":
" Hands touch, eyes meet
sudden silence, sudden heat.
Hearts leap in a giddy whirl.
he could be that boy,
but I'm not that girl.
Don't dream too far.
Don't loose sight of who you are.
Don't remember that rush of joy.
He could be that boy,
but I'm not that girl.
Every so often we long to steal
to the land of what-might-have-been.
But that doesn't soften the ache we feel
when reality sets back in.
Blithe smile, lithe limb.
She who's winsome, she wins him.
Gold hair with a gentle curle.
That's the girl he chose,
and heaven knows
I'm not that girl.
Don't wish, don't start,
wishing only wounds the heart.
I wasn't born for the rose and pearl.
There's a girl I know,
he loves her so.
I'm not that girl."
Så ofta ....
Sandor/slash/Ida
Ja, alltså denna gången är det filmen det handlar om. Läste boken för ett tag sedan och tyckte mycket om den. Men filmen motsvarar inte riktigt mina förväntningar .... jag tycker inte man får riktigt grepp om personerna. Kanske för att de inte riktigt överensstämmer av den bild jag fick av dem i boken, men för dens skull behöver ju inte det betyda att personerna inte skall få egna karaktärer. Ett exempel är bara Susanna och Therese, Idas bästa kompisar, som i boken får mer plats och dessutom får mer tydliga riktlinjer och olika drivkrafter. I filmen flyter de i stort sett ihop till en person, vilket jag tycker är tråkigt. Tycker även att Sandors karaktär är lite tråkigare än i boken, men det beror ju också på att i boken får man mer veta vad han tänker .... eftersom han ju inte säger så mycket, utan är mer en iakttagare. Ida är mer tydlig, eftersom hon är en mer verbal person.
Vad som dock är bra är att de fångat klädstilar, miljöer och klassiska ungdomssituationer mycket bra, och skillnaden mellan Sandors och Idas liv blir mer tydlig här än i boken. Bra gjort!
Jag tycker i det stora hela att boken är bättre än filmen, men jag tror jag hade gillat filmen mer om jag inte haft boken att jämföra med! Fast så är det nog ganska ofta!
Vad som dock är bra är att de fångat klädstilar, miljöer och klassiska ungdomssituationer mycket bra, och skillnaden mellan Sandors och Idas liv blir mer tydlig här än i boken. Bra gjort!
Jag tycker i det stora hela att boken är bättre än filmen, men jag tror jag hade gillat filmen mer om jag inte haft boken att jämföra med! Fast så är det nog ganska ofta!
Första danslektionen på ....
..... tre och en halv månad! Gode Jesus, vad roligt det var. och Gode Jesus, vad otroligt dålig kondis och styrka jag har. orkade ingenting .... jag som kämpat som ett djur i tre år för att bli någorlunda stark, och i slutet hade jag faktiskt riktigt bra kondis ... allt borta. Eller kanske inte allt, men ändå. men själva dansen fanns kvar och smidigheten hade inte försvunnit. men det är inte lika konstigt, för när musklerna får slappna av så töjs de ju ut ännu mer!!! Men det var iallafall otroligt roligt!
Träffade Susanne och Maria idag också över lunch. Otroligt skönt att se dem och att träffa någon och bara få prata av sig lite. Synd bara att Mariagumman åker till Kanada på lördag natt. Lämnar mig här i Lidköping ... snyft ... (som om inte jag lämnade henne i tre år för Göteborg, och därefter en hel sommar i Turkiet ... MEN ÄNDÅ)! Var på Posten också och visade upp mig och sa att jag kommit hem. Det kan ju hända att folk blir sjuka och så och då är det alltid bra att de kan ringa lila Lisa så hoppar hon in lite käckt och delar ut lite post, och tjänar lite extra pengar! Vore skönt med lite pengar, det har jag inte precis gott om serni ....
Göteborg på fredag, ska hälsa på alla mina vänner där och lite annat. Gud, vad det ska bli roligt, längtar så jag kan dö .... Balettakademien; Watch out - Lisa is back:)!!!!
Lisa har fått jobb!!!!!
Jajamensan, gick in till Helén på Heléns Dansskola här i Lidköping idag, och tjohej imorgon klockan fem börjar jag jobba! Det kommer inte bli jättemycket timmar och det är inte jättebra betalt men iallafall, det är ett jobb! Måste spara så jag kan betala hyran i december och sedan vill jag betala lite skuld till mor och far, samt spara så jag kan åka och hälsa på Murat. Det där sista är väldigt viktigt för mig:)! Dessutom ringde jag till han på Park Hotell idag för jag hörde att de behövde folk, och han skulle ringa tillbaka. Gör han inte det så ringer jag honom igen helt enkelt. Ska också gå till mitt älskade Posten och säga att jag är hemma och att jag vill jobba så mycket som möjligt, gärna höstlovet och över julen också. Och sedan har vi ju alltid vår kära restaurang Madonna där jag kan gå in och snacka med dem, plus InfoOne men där vill jag egentligen inte helst jobba alls. Men jag behöver verkligen pengar så .... jag e jätteorolig för att det inte ska ordna sig och jag inte kommer kunna åka till Murat ..... jag MÅSTE .... han va så himla söt i telefonen igår och frågade igen om jag skulle komma. Jag MÅSTE!!!! pengar, pengar, pengar .... varför ska allt alltid handla om pengar för?
Fredrik Reinfeldt for president!
Eller iallafall statsminister! Idag pyser jag av stolthet över att tillhöra Moderaterna och Moderata Ungdomsförbundet! Vi har gjort något historiskt, och inte minst vår partiledare har gjort något helt fenomenalt! Jag har varit oerhöt ledsen över att jag själv inte kunnat delta i valrörelsen, eftersom jag befunnit mig i Turkiet i tre månader, men jag ser ju att det har gått alldeles utmärkt även utan lilla mig:)!
Jag är så glad över att svenska folket vill ge de borgerliga chansen att regera på det sättet som vi tror är bäst för Sveriges välfärd och utveckling. Att det svenska folket äntligen har tröttnat på Göran Persson (själv tröttnade jag på honom redan innan förra valet) och vill ha förnyelse!!! Sedan måste jag säga all heder åt Göran som nu gör det enda rätta: Nämligen att avgå! Jag fruktade att han skulle säga att han ville leda (s) till nästa valrörelse, men lyckligtvis stiger han åt sidan för en ny fräsch fläkt. Hade jag varit socialdemokrat hade jag hoppats på Ulrica Messing eller möjligtvis Carin Jämtin. Men jag är inte det, och egentligen bryr jag mig inte speciellt mycket just nu om vem som kommer att leda oppositionen de närmaste fyra åren! Jag vill bara fira att det jag tror på äntligen ska få en chans i vårt underbara land!
Nog om valet, det har varit en lugn dag där jag suttit med telefonen klistrad till örat. Jag har pratat med Sofia, Maria, Kristin, Caroline och nu alldeles nyligen Murat. Det var så underbart att få ventilera sig lite och prata med någon så man inte känner sig så ensam. När Caroline ringde var det nära att tårarna kom, men när jag pratade med min älskling nere i Turkiet så började jag verkligen gråta. Han sa så fina saker, och jag tror verkligen han blev riktigt rörd över det brevet jag skrev till honom innan jag åkte. Han sa att han saknade mig, att han tycker så otroligt mycket om mig, och än en gång frågade han mig om jag ville komma till honom i Antalya i vinter. Naturligtvis tänker jag göra det, nu ska jag leta jobb ännu hårdare så jag kan spara pengar och åka till honom. Gud, vad jag saknar honom ... det gör riktigt ont i mig ...
Imorgon måste jag gå till arbetsförmedlingen och sedan måste jag verkligen försöka skaffa mig ett jobb. Jag räknar kallt med att jobba på Posten i vinter ... hoppas att det ordnar sig ... annars kan jag definitivt inte åka till Turkiet i vinter ... och det bara jag MÅSTE göra!!!!
Jag är så glad över att svenska folket vill ge de borgerliga chansen att regera på det sättet som vi tror är bäst för Sveriges välfärd och utveckling. Att det svenska folket äntligen har tröttnat på Göran Persson (själv tröttnade jag på honom redan innan förra valet) och vill ha förnyelse!!! Sedan måste jag säga all heder åt Göran som nu gör det enda rätta: Nämligen att avgå! Jag fruktade att han skulle säga att han ville leda (s) till nästa valrörelse, men lyckligtvis stiger han åt sidan för en ny fräsch fläkt. Hade jag varit socialdemokrat hade jag hoppats på Ulrica Messing eller möjligtvis Carin Jämtin. Men jag är inte det, och egentligen bryr jag mig inte speciellt mycket just nu om vem som kommer att leda oppositionen de närmaste fyra åren! Jag vill bara fira att det jag tror på äntligen ska få en chans i vårt underbara land!
Nog om valet, det har varit en lugn dag där jag suttit med telefonen klistrad till örat. Jag har pratat med Sofia, Maria, Kristin, Caroline och nu alldeles nyligen Murat. Det var så underbart att få ventilera sig lite och prata med någon så man inte känner sig så ensam. När Caroline ringde var det nära att tårarna kom, men när jag pratade med min älskling nere i Turkiet så började jag verkligen gråta. Han sa så fina saker, och jag tror verkligen han blev riktigt rörd över det brevet jag skrev till honom innan jag åkte. Han sa att han saknade mig, att han tycker så otroligt mycket om mig, och än en gång frågade han mig om jag ville komma till honom i Antalya i vinter. Naturligtvis tänker jag göra det, nu ska jag leta jobb ännu hårdare så jag kan spara pengar och åka till honom. Gud, vad jag saknar honom ... det gör riktigt ont i mig ...
Imorgon måste jag gå till arbetsförmedlingen och sedan måste jag verkligen försöka skaffa mig ett jobb. Jag räknar kallt med att jobba på Posten i vinter ... hoppas att det ordnar sig ... annars kan jag definitivt inte åka till Turkiet i vinter ... och det bara jag MÅSTE göra!!!!
Det man lämnar bakom sig
Det värsta som finns är att säga hejdå till någon som man verkligen bryr sig om. Det var jag tvungen att göra igår. Och inte vet jag om jag någonsin ser honom igen. Han bor egentligen i Antalya och han säger att an nog inte kommer tillbaka till Marmaris nästa år. Men ett litet hopp finns ändå ... han har bett mig komma och hälsa på honom i Antalya i vinter. Vet inte om jag har råd egentligen, men det skiter jag i. Jag ska ha råd, för jag måste träffa honom igen!!! Det finns inte ord för hur ont det gör inom mig. Jag vet att han inte känner för mig lika mycket som jag känner för honom ... men det beror också på att han inte tillåter sig till det. Jag vet att jag betyder mycket för honom, och det räcker ...
Jag önskar bara att han var här hos mig, kramade mig, kysste mig, pratade med mig .... vadsomhelst, bara jag fick känna hans närhet igen. Det var längesedan jag känt mig så fysiskt nära någon som jag gjorde med Murat. När han tog i mig, när vi kysstes, när vi hade sex .... så kändes det som om vi var ett. Aldrig har jag varit så bekväm i närheten av någon ... naturligtvis handlar min kärlek inte bara om detta. Men jag tror att p g a jag kände det så med honom rent fysiskt, så ledde det till min kärlek. Just därför att jag aldrig någonsin upplevt sådana känslor förut, inte i helt mitt 22-åriga liv. Han har kommit att betyda något alldeles speciellt för mig, just därför att han gav mig tillbaka mitt självförtroende i en viss mån. Han fick mig att känna mig vacker och åtrådd ... och det har jag inte gjort på ... jag vet inte hur längre ...
Nu sitter jag här helt ensam med en otrolig smärta i mitt mellangärde... men jag behöver bara blunda så ser jag hans ögon framför mig ... och känner hans mun mot min .... då värms hela mitt inre som av en eld.
Jag önskar bara att han var här hos mig, kramade mig, kysste mig, pratade med mig .... vadsomhelst, bara jag fick känna hans närhet igen. Det var längesedan jag känt mig så fysiskt nära någon som jag gjorde med Murat. När han tog i mig, när vi kysstes, när vi hade sex .... så kändes det som om vi var ett. Aldrig har jag varit så bekväm i närheten av någon ... naturligtvis handlar min kärlek inte bara om detta. Men jag tror att p g a jag kände det så med honom rent fysiskt, så ledde det till min kärlek. Just därför att jag aldrig någonsin upplevt sådana känslor förut, inte i helt mitt 22-åriga liv. Han har kommit att betyda något alldeles speciellt för mig, just därför att han gav mig tillbaka mitt självförtroende i en viss mån. Han fick mig att känna mig vacker och åtrådd ... och det har jag inte gjort på ... jag vet inte hur längre ...
Nu sitter jag här helt ensam med en otrolig smärta i mitt mellangärde... men jag behöver bara blunda så ser jag hans ögon framför mig ... och känner hans mun mot min .... då värms hela mitt inre som av en eld.
Hemma igen ... blandade känslor ...
Jaha, så var man hemma i Sverige hos mamma och pappa igen då. Så otroligt blandade känslor kan jag säga. När jag sa hejdå igår trodde jag att jag skulle dö. Jag grät hela vägen till flygplatsen ... det var okej fram tills jag skulle krama hejdå till Josefin, då kom tårarna. Men när jag sedan skulle krama om min älskade Murat ... då var jag nära på att stanna kvar helt. Jag kunde knappt se honom i ögonen, jag ville bara hålla om honom tills jag helt enkelt var tvungen att slita mig ifrån honom och sätta mig i bilen. Dessutom var mannen som körde mig helt befriad från engelskakunskaper så det blev en jobbig åktur. Dessutom trodde jag aldrig att jag skulle komma hem, för planet var en timme och en kvart försenat och vi fick typ ingen information om det förrän en kvart efter vi egentligen skulle åkt .... hatar sådant, jag är verkligen ett kontrollfreak i vissa lägen!!!!
Jaja, ombord på planet kom jag iallafall til slut, och flygresan var okej, även om jag grät lite ibland. Dock var det ganska blåsigt i Köpenhamn, och för flygrädda jag var landningen lite för skakig för min smak. Men sedan fick jag äntligen träffa mina föräldrar och då kom tårarna igen. Jag tycker det är skönt att vara känslomänniska, för jag kan alltid få utlopp för mina känslor genom att gråta. Iallafall så fick jag lite McDonald's mat och sedan sträckkörde vi hela vägen hem till Lidköping, det tog bara fyra timmar.
Trodde jag skulle sova hur länge som helst idag, men faktiskt så var jag uppe och hoppade redan kvart över tio!!! Det var ju röstningsdags. Jag var tvungen att förhansrösta eftersom jag är skriven i Göteborg, men befinner mig i Lidköping. Behöver ni fråga vad jag röstade på? Naturligtvis Moderaterna, eftersom jag är medlem i MUF. Go alliansen, vi har köpt lite fuskchampagne med att antingen fira eller dränka våra sorger med här imorgon kväll, haha!
Så, det som gäller idag och imorgon är faktiskt inget annat än att slappa och mysa med familjen. Men sedan är det väl dags att ta tag i sitt liv och försöka hitta ett jobb. Fick sammanlagt 700 kronor av mina underbara mor - och farföräldrar idag, men det är också allt jag äger och har. Inget på kontot, inget i plånboken ... *suck* .... det suger att vara fattig. Får helt enkelt böna och be på varenda ställe jag vet om här i stan om ett jobb ...
Jaja, ombord på planet kom jag iallafall til slut, och flygresan var okej, även om jag grät lite ibland. Dock var det ganska blåsigt i Köpenhamn, och för flygrädda jag var landningen lite för skakig för min smak. Men sedan fick jag äntligen träffa mina föräldrar och då kom tårarna igen. Jag tycker det är skönt att vara känslomänniska, för jag kan alltid få utlopp för mina känslor genom att gråta. Iallafall så fick jag lite McDonald's mat och sedan sträckkörde vi hela vägen hem till Lidköping, det tog bara fyra timmar.
Trodde jag skulle sova hur länge som helst idag, men faktiskt så var jag uppe och hoppade redan kvart över tio!!! Det var ju röstningsdags. Jag var tvungen att förhansrösta eftersom jag är skriven i Göteborg, men befinner mig i Lidköping. Behöver ni fråga vad jag röstade på? Naturligtvis Moderaterna, eftersom jag är medlem i MUF. Go alliansen, vi har köpt lite fuskchampagne med att antingen fira eller dränka våra sorger med här imorgon kväll, haha!
Så, det som gäller idag och imorgon är faktiskt inget annat än att slappa och mysa med familjen. Men sedan är det väl dags att ta tag i sitt liv och försöka hitta ett jobb. Fick sammanlagt 700 kronor av mina underbara mor - och farföräldrar idag, men det är också allt jag äger och har. Inget på kontot, inget i plånboken ... *suck* .... det suger att vara fattig. Får helt enkelt böna och be på varenda ställe jag vet om här i stan om ett jobb ...
Tyst gisslan
Avslutade för nagra dagar sedan "Tyst gisslan" av Jeffrey Deaver. Ni kanske har sett/last "I samlarens spar" (i filmen spelas huvudpersonerna av Denzel Washington och Angelina Jolie) och det ar samma författare! Otroligt spannande thriller med twistar som man aldrig hade kunnat förutse. Slutet ar bra och sorgligt pa samma gang, men det som fascinerar mig mest hur man kan skriva en sadan tjock bok om nagonting sa komplext. ?ntressant faktiskt ....
Nagonting som dock stör mig ar huvudpersonens efternamn ... Potter .... kan inte lata bli att tanka pa en viss Harry Potter ...
Nagonting som dock stör mig ar huvudpersonens efternamn ... Potter .... kan inte lata bli att tanka pa en viss Harry Potter ...
Upp och ner hela tiden ...
Mina kanslor rörs till hela tiden. Exet tog en nattbuss hem i söndags och sa fort hon hade akt ringde han mig och fragade vart jag var. Han var supergullig mog mig och vi pratade en del allvarliga saker. Som vanligt ar han ju aldrig trött nar normala manniskor gar och lagger sig sa den natten kom han och la sig bredvid mig klockan halv atta pa morgonen. Han trodde nog jag sov, men jag bara latsades och först hörde jag hur han stannade till i dörren och var stilla ett tag. Sedan kom han fram och strök mig över kinden, smaskrattade och sedan drog han upp lakanet pa mig som hade halkat ner .... ar det konstigt att man blir alldeles varm i hjartat av sant???
Men igar var han aterigen konstig. Först sa han pa dagen att han hade bett sin familj att inte komma idag darför att han ville spendera tid med mig. Men sa pa kvallen nar jag fragade om han ville med ut sa han kanske, men sedan satt han anda och spelade backgammon hela natten. Jag satt bredvid och kollade, men det gjorde inget för jag var trött och ville anda inte ga ut. men sedan nar jag fragade om jag kunde sova hos honom, för Josefin ville ta hem sin kille till vart rum sa verkade han sa himla konstig och verkade som omk han egentligen inte ville det. Blev skitledsen för jag förstar verkligen ingenting av vad han vill ibland. Nar han kom och la sig imorse (klockan nio denna gangen) var han pa jattebra humör, kallade mig "honey" och vi smapratade lite innan vi somnade. Försökte fraga honom om det, men det gick som vanligt inte in .... vill prata med honom nu, men han sover fortfarande (jag vet klockan ar tjugo i sju, men han ar sadan). Jag aker pa fredag och imorgon och pa torsdag jobbar han sa ikvall ar den enda kvallen vi har tillsammans. Vill ju bara vara med honom, kan han inte fatta det???? Och allt beror alltid pa honom, vilket humör han ar pa mm ... men fattar han inte att vi förmodligen aldrig kommer ses igen ...?
Men igar var han aterigen konstig. Först sa han pa dagen att han hade bett sin familj att inte komma idag darför att han ville spendera tid med mig. Men sa pa kvallen nar jag fragade om han ville med ut sa han kanske, men sedan satt han anda och spelade backgammon hela natten. Jag satt bredvid och kollade, men det gjorde inget för jag var trött och ville anda inte ga ut. men sedan nar jag fragade om jag kunde sova hos honom, för Josefin ville ta hem sin kille till vart rum sa verkade han sa himla konstig och verkade som omk han egentligen inte ville det. Blev skitledsen för jag förstar verkligen ingenting av vad han vill ibland. Nar han kom och la sig imorse (klockan nio denna gangen) var han pa jattebra humör, kallade mig "honey" och vi smapratade lite innan vi somnade. Försökte fraga honom om det, men det gick som vanligt inte in .... vill prata med honom nu, men han sover fortfarande (jag vet klockan ar tjugo i sju, men han ar sadan). Jag aker pa fredag och imorgon och pa torsdag jobbar han sa ikvall ar den enda kvallen vi har tillsammans. Vill ju bara vara med honom, kan han inte fatta det???? Och allt beror alltid pa honom, vilket humör han ar pa mm ... men fattar han inte att vi förmodligen aldrig kommer ses igen ...?
Tre dagar kvar!
Efter tre manader har i Marmaris, Turkiet ar det pa fredag dags för mig att aka hem. Mycket blandade kanslor, langtar hem till vanner, familj och svensk mat otroligt mycket, men samtidigt finns det saker har jag inte vill lamna .... saker som jag förmodligen aldrig ser igen ...Men de tar vi i nasta blogg ...
?kvall vet jag inte vad vi gör, gick inte upp förran ett idag sa blir nog en sen kvall. ?dag lag vi vid poolen i nagra timmar men vi gav upp senare och Josefin gick raka vagen upp och lade sig. För en gangs skull sa ar jag inte trött sa ja slog mig ner vid datorn istallet. Latt uttrakad faktiskt, men kan ju vara för att det inte hander sa mycket har. Imorgon kvall ska vi iallafall ga ut en sista gang, maste ga ner till Bar-X och Salt'n Pepa och saga hejda till personalen dar. Det blir nog det minst jobbiga farvalet jag tvingas göra har.
?kvall vet jag inte vad vi gör, gick inte upp förran ett idag sa blir nog en sen kvall. ?dag lag vi vid poolen i nagra timmar men vi gav upp senare och Josefin gick raka vagen upp och lade sig. För en gangs skull sa ar jag inte trött sa ja slog mig ner vid datorn istallet. Latt uttrakad faktiskt, men kan ju vara för att det inte hander sa mycket har. Imorgon kvall ska vi iallafall ga ut en sista gang, maste ga ner till Bar-X och Salt'n Pepa och saga hejda till personalen dar. Det blir nog det minst jobbiga farvalet jag tvingas göra har.
Hur kunde det bli sahar?!
Slappna aldrig av, bli aldrig lycklig för da kommer verkligheten tillbaka och biter dig i nasan. Vi skulle ha en fantastisk helg tillsammans, han hade lovat ... vi skulle mysa, ga ut tillsammans och bara vara med varandra. Sa bara dyker hon upp .... igen som hon gjort förr. Sager inget till honom utan bara kommer hit och river upp hela min tillvaro. Ex flickvannen. Jag hatar henne. Av hela mitt hjarta. Jag vill bara ha bort henne harifran och ha honom för mig sjalv. Men jag vet inte ... hon skulle aka ikvall .... min största radsla ar bara att han ska aka med henne hem till Antalya .... ut ur mitt liv och sen far jag aldrig se honom igen. Vad har jag gjort för att förtjana det har??? Jag ville bara ha en bra sista vecka ... nu har allt i ett ögonblick vants upp och ner och jag vill bara lagga mig ner, dra tacket över huvudet, somna, vakna upp i Sverige och inte minnas nanting av vad som hant mig. Men allra mest vill jag bara ha bort det inom mig som gör sa ont. Sa fruktansvart ont ...
"Jag vill bara skratta,
men det finns ingen gladje.
Jag vill bara grata,
men det finns inga tarar.
Jag vill bara leva,
men det finns ingen orsak."
Domen
Har precis avslutat boken "Domen" av John Grisham. Vilken fantastisk författare han ar! Han lyckas beskriva allt sa man ser framför sig precis vad som hander, och man förfaras och förundras hur manniskor tankte sa sent som pa 70-talet i den amerikanska södern, angaende svarta mm. Ocksa över det faktum hur tillatet och naturligt det ar att bara vapen. Jag kan inte lata bli att fa en bild framför mig likt den miljö som finns i filmen "A time to kill - Juryn" (otroligt bra film förresten)!!!!
Det gick helt enkelt inte att lagga ifran sig boken, och jag lag har i receptionen pa hotellet varje dag och bara slukade sida efter sida. Det basta med boken var att den inte bara ahandlade om en sak, utan om livet i en amerikansk smastad fran en tidningsredaktörs sida sett.
Det enda jag irriterade mig pa var att baksidan inte alls stamde överens med innehallet i boken. Hatar egentligen sant, men den har boken var sa bra att det inte gjorde nagat.
Har nu gett mig i kast med "Tyst gisslan" av jeffrey Deaver. Bloggar om den sa fort den ar utlast!
Det gick helt enkelt inte att lagga ifran sig boken, och jag lag har i receptionen pa hotellet varje dag och bara slukade sida efter sida. Det basta med boken var att den inte bara ahandlade om en sak, utan om livet i en amerikansk smastad fran en tidningsredaktörs sida sett.
Det enda jag irriterade mig pa var att baksidan inte alls stamde överens med innehallet i boken. Hatar egentligen sant, men den har boken var sa bra att det inte gjorde nagat.
Har nu gett mig i kast med "Tyst gisslan" av jeffrey Deaver. Bloggar om den sa fort den ar utlast!
Pengarna flyger ivag.
?nser att jag ar skyldig mina alskade föraldrar uppemot 20 000 svenska kronor. vad skulle jag göra utan dem ar den stora fragan jag staller mig. Men vartenda öre ska jag betala tillbaka, det ar da ett som ar javligt sakert.
?dag har vi bara legat lite pa beachen och ikvall har vi tagit en tur till ?cmeler i Yankis nya BMW och sen satt vi pa hans bat med Kenan och hans fru och snackade nagra timmar. Ar ganska trött, men vill lasa lite innan jag lagger mig.
Aker hem om lite mer an en vecka. Har bestamt mig för att ha en helt fantastisk tid har av det som ar kvar. Verkar ocksa som den speciella killen (inte pojkvan, han ar en van som ar pojke, haha) i mitt liv harnere ocksa börjat inse att jag ska aka, för sa gullig som han ar nu har han inte varit sedan jag kom hit i början av juni ... kommer sakna honom sa otroligt mycket att det inte finns ord för det. Funderar pa att aka och halsa pa honom i Antalya sa fort jag far pengar och tid. Savida han inte har en ny flickvan/sexpartner som misstycker ...:). Kan t o m skamta om det ... helt otroligt ...
Nio dagar kvar .... nar jag tanker pa hur jag kommer ut i ankomsthallen pa Kastrup och möts av de tva manniskor som alskar mig mest av allt pa hela jorden sa kommer tararna i ögonen. Hoppas de vet hur mycket jag alskar dem och hur tacksam jag ar för allt de gör för mig ...
?dag har vi bara legat lite pa beachen och ikvall har vi tagit en tur till ?cmeler i Yankis nya BMW och sen satt vi pa hans bat med Kenan och hans fru och snackade nagra timmar. Ar ganska trött, men vill lasa lite innan jag lagger mig.
Aker hem om lite mer an en vecka. Har bestamt mig för att ha en helt fantastisk tid har av det som ar kvar. Verkar ocksa som den speciella killen (inte pojkvan, han ar en van som ar pojke, haha) i mitt liv harnere ocksa börjat inse att jag ska aka, för sa gullig som han ar nu har han inte varit sedan jag kom hit i början av juni ... kommer sakna honom sa otroligt mycket att det inte finns ord för det. Funderar pa att aka och halsa pa honom i Antalya sa fort jag far pengar och tid. Savida han inte har en ny flickvan/sexpartner som misstycker ...:). Kan t o m skamta om det ... helt otroligt ...
Nio dagar kvar .... nar jag tanker pa hur jag kommer ut i ankomsthallen pa Kastrup och möts av de tva manniskor som alskar mig mest av allt pa hela jorden sa kommer tararna i ögonen. Hoppas de vet hur mycket jag alskar dem och hur tacksam jag ar för allt de gör för mig ...
Fantastiskt skönt!
Fixade biljetten hem idag, otroligt skönt. Har varit ganska orolig över att biljetten inte kommit och var ett tag radd för att jag skulle bli fast har i turklandet helt utan pengar och hem. Eller inte riktigt sa illa, jag har ju faktiskt vanner som skulle ta hand om mig om saker och ting sket sig. Men ... nu kanns det inte lika jobbigt har langre, nar jag vet att Sverige, mamma, pappa och bror vantar runt hörnet ... kanns inte lika langt hem langre. Kan inte förklara .... men om en och en halv vecka landar jag iallafall i Köpenhamn och möts dar av mina alskade föraldrar. Gud, vad skönt det ska bli ...
Annars stretar dagarna fram har. Gick och lade mig halv sex igarkvall, sa gick inte upp förran vid tvatiden idag. Men ikvall kommer Josefin tillbaka fran Datca (förhoppningsvis) och da kan vi ga till stranden och pressa imorgon och resten av mina dagar har. Fast iochförsig sa aker hon till Ankara pa torsdag till lördag för att ga pa bröllop och da far jag val ligga vid poolen och hanga i receptionen med min gulleplutt och de andra smatt störda turkarna som finns har. Och nar jag sager smatt störda turkar sa sager jag det med karlek:).
Snackade med David igar, min alskade gamla klasskamrat David. Gud, vad skönt det var att snacka lite med honom, saknar honom och alla mina gamla klasskamrater sa otroligt mycket!!!!! menmen, livet maste förandras ibland .... antar jag, fast jag gillar det inte!
Annars stretar dagarna fram har. Gick och lade mig halv sex igarkvall, sa gick inte upp förran vid tvatiden idag. Men ikvall kommer Josefin tillbaka fran Datca (förhoppningsvis) och da kan vi ga till stranden och pressa imorgon och resten av mina dagar har. Fast iochförsig sa aker hon till Ankara pa torsdag till lördag för att ga pa bröllop och da far jag val ligga vid poolen och hanga i receptionen med min gulleplutt och de andra smatt störda turkarna som finns har. Och nar jag sager smatt störda turkar sa sager jag det med karlek:).
Snackade med David igar, min alskade gamla klasskamrat David. Gud, vad skönt det var att snacka lite med honom, saknar honom och alla mina gamla klasskamrater sa otroligt mycket!!!!! menmen, livet maste förandras ibland .... antar jag, fast jag gillar det inte!
Det underbaraste i varlden!
Tank er sjalva. Att fa ga ut pa en scen, stalla dig i mitten med allas ögon pa dig .... och bara vara nagon annan an dig sjalv. Du behöver inte ta ansvar för nagot du sager eller gör, för det ar inte du som gör det. ?nte oroa sig för att göra bort sig eller nagot sant. Du anvander bara dig sjalv och dina kanslor som ett redskap för att gestalta vad nagon helt annan tycker och tanker.
Sahar tanker atminstone jag ... kanske andra som haller pa med samma sak som jag förfarar sig nu och menar att jag har jattefel. Men det ar det som ar sa bra med den har branschen. ?ngenting ar ratt eller fel för allt kan du tolka som du sjalv vill. Jag tror att anledningen till att jag alskar musikal och teater sa mycket ar för att jag ar otroligt fascinerad av manniskor och av manniskors tankar och kanslor. Jag ar en drömmare och en tankare (aven om jag oftast inte haller mina tankar för mig sjalv speciellt lange) och nar jag gar ut pa scen som nagon annan an mig sjalv far jag leva ut de drömmar och tankar jag har.
Jag tror inte manniskor förstar hur mycket arbete som ligger bakom nar man gör en roll i en pjas eller en musikal. För att du sjalv, dina motspelare och inte minst publiken ska tro pa det du gör maste du göra personen du ska gestalta sa verklig som möjligt för dig sjalv. Du maste veta hela personens bakgrund, historia, relationer till alla pa scen (aven en "obetydlig" statist som du gar förbi en gang) och alla repliker som skrivs till dig maste alltid ha en anledning. Alltsa, du maste alltid kunna motivera varför din karaktar sager och gör som den sager och gör. För dig maste det vara sjalvklart, och om din karaktar gör nagot hemskt eller superkonstigt maste det anda alltid för dig finnas en mycket god anledning. T.ex. sa spelade min klass "West Side Story" i varas som slutproduktion och da vi gjorde den i modern tappning förekom mycket gangbrak, vapen, valdtakt och mord. Jag ar inte en person som nansin skulle kunna göra sadana saker som min rollkaraktar gjorde (aven om jag spelade den yngsta, osakraste, raddaste kanske mest manskliga personen i mitt gang) men snart fanns hon sa klart för mig att jag bara blev henne sa fort jag fick pa mig scenkladerna och kom ut pa scenen. Tank da min underbara snalla klasskomp?s Daniel som skulle valdta Emma pa scen. Naturligtvis gjorde han det inte pa riktigt, men anda. han var tvungen att för sig sjalv motivera en sadan handling! Och vi andra som bara stod och sag pa och inte gjorde nagot var inte mycket battre ....
Nu kanner jag att jag svavar ivag men jag ar sa otroligt glad över att jag valt den bransch jag gjort, hur tuff och stenhard den an ar. Aldrig förr har jag lart mig sa mycket om mig sjalv och varlden och manniskor omkring som jag gjorde under mina tre ar pa Balettakademien. Tack alla manniskor som gav mig chansen! Speciellt till min stora idol, larare och van Gunilla Ohlsson, utan vars kunskap om dans och musikal jag inte skulle sitta har som den artist jag ar. TACK!
Sahar tanker atminstone jag ... kanske andra som haller pa med samma sak som jag förfarar sig nu och menar att jag har jattefel. Men det ar det som ar sa bra med den har branschen. ?ngenting ar ratt eller fel för allt kan du tolka som du sjalv vill. Jag tror att anledningen till att jag alskar musikal och teater sa mycket ar för att jag ar otroligt fascinerad av manniskor och av manniskors tankar och kanslor. Jag ar en drömmare och en tankare (aven om jag oftast inte haller mina tankar för mig sjalv speciellt lange) och nar jag gar ut pa scen som nagon annan an mig sjalv far jag leva ut de drömmar och tankar jag har.
Jag tror inte manniskor förstar hur mycket arbete som ligger bakom nar man gör en roll i en pjas eller en musikal. För att du sjalv, dina motspelare och inte minst publiken ska tro pa det du gör maste du göra personen du ska gestalta sa verklig som möjligt för dig sjalv. Du maste veta hela personens bakgrund, historia, relationer till alla pa scen (aven en "obetydlig" statist som du gar förbi en gang) och alla repliker som skrivs till dig maste alltid ha en anledning. Alltsa, du maste alltid kunna motivera varför din karaktar sager och gör som den sager och gör. För dig maste det vara sjalvklart, och om din karaktar gör nagot hemskt eller superkonstigt maste det anda alltid för dig finnas en mycket god anledning. T.ex. sa spelade min klass "West Side Story" i varas som slutproduktion och da vi gjorde den i modern tappning förekom mycket gangbrak, vapen, valdtakt och mord. Jag ar inte en person som nansin skulle kunna göra sadana saker som min rollkaraktar gjorde (aven om jag spelade den yngsta, osakraste, raddaste kanske mest manskliga personen i mitt gang) men snart fanns hon sa klart för mig att jag bara blev henne sa fort jag fick pa mig scenkladerna och kom ut pa scenen. Tank da min underbara snalla klasskomp?s Daniel som skulle valdta Emma pa scen. Naturligtvis gjorde han det inte pa riktigt, men anda. han var tvungen att för sig sjalv motivera en sadan handling! Och vi andra som bara stod och sag pa och inte gjorde nagot var inte mycket battre ....
Nu kanner jag att jag svavar ivag men jag ar sa otroligt glad över att jag valt den bransch jag gjort, hur tuff och stenhard den an ar. Aldrig förr har jag lart mig sa mycket om mig sjalv och varlden och manniskor omkring som jag gjorde under mina tre ar pa Balettakademien. Tack alla manniskor som gav mig chansen! Speciellt till min stora idol, larare och van Gunilla Ohlsson, utan vars kunskap om dans och musikal jag inte skulle sitta har som den artist jag ar. TACK!
Vad ska man göra?
Hur mycket jag an vill sa kan jag inte sluta. Han ar som en drog och jag lyder hans minsta vink. Jag skyller pa att en kvinna ocksa har en sexualdrift men alla vet lika val som jag att det bara ar bullshit i det har fallet. Jag gör allt för att vara honom nara. jag skulle ga över eld för att han skulle bli min för all framtid. men jag ar inte sa dum att jag gar runt med sadana förhoppningar. jag kanner honom och han kanner mig och jag ar glad för det lilla jag far. Jag vet att han tycker om mig, annars skulle han ju bara kunna skita i mig. Men det gör han inte. Men jag vet ocksa att vad som an hander kommer han alltid ha andra kvinnor i sitt liv .... sa nar jag kommer hem ska jag bara halla honom kvar som en van och sedan leta upp min svenska drömkille. Han finns darute i mitt avlanga land nanstans. Det galler bara att hitta honom ...
Ego Girl
Jag har under sommaren har roat mig med Carolina Gynnings sjalvbiografi "Ego Girl". Och det var roande, det vill jag lova! Vilken otroligt harlig manniska! Och intelligent pa ett valdigt originellt satt! Jag tyckte inte alls sarskilt mycket om henne innan, hon var val mest för mig som alla andra blonda dokusapabrudar med silikontuttar, förutom att hon ar den enda jag tycker ar otroligt söt. Men efter att ha last denna boken ar hon en av mina största idoler! Sa otroligt arlig och öppen, försöker inte försköna sig sjalv eller det hon gjort pa nagot satt. Pratar om sex och knarkfester utan omsvep och om hur hon lyckades ta sig ur sitt kokanmissbruk och sitt matmissbruk. Man far ocksa bekraftat om hur rutten och dalig modellobranschen ar och jag hoppas att alla unga tjejer som vill bli modeller laser den har boken och tanker tva extra ganger innan de ger sig in i det!
Jag kan inte annat an avguda den har tjejen som tar för sig av livet och inte bryr sig om vad manniskor sager. Dock borde hon kanske lara sig att traffa ratt man, men sag nagon kvinna som inte behöver det:)!
Jag kan inte annat an avguda den har tjejen som tar för sig av livet och inte bryr sig om vad manniskor sager. Dock borde hon kanske lara sig att traffa ratt man, men sag nagon kvinna som inte behöver det:)!
Lugnt och tyst!
Nu marker man verkligen att högsasongen ar över har i Marmaris. Det ar sa lugnt och tyst.T o m barstreet ar jattelugn och det har inte hant pa hela sommaren! Just nu ar jag ganska ensam för min van Josefin har akt till sin pojkvan i grannstaden sa jag sitter mest i receptionen och hanger. Vid datorn eller bara pratar med mina turkiska vanner. Fast ganska skönt för vi har festat hart ett par dagar har nu sa jag kan behöva lugna ner magen och hjarnan lite.
Annars langtar jag hem som vanligt. Ska aka och skriva ut min biljett imorgon ... hoppas det inte ar nagot fel för da tar jag livet av mig. Jag maste hem! Till alskade Sverige. Undrar om det fortfarande finns kvar! Man försöker ju hanga med i nyheterna genom internet harnere men de e svart. Kommer hem tva dagar innan valet ocksa sa inte hinner jag tanka mycket pa det. fast a andra sidan sa ar ja medlen i MUF sa sa himla svart för mig ar det inte, haha. Men jag skulle verkligen velat hanga med mer i debatten för jag tycker det ar valdigt roligt och intressant!
Jaja, pa aterseende ...
Annars langtar jag hem som vanligt. Ska aka och skriva ut min biljett imorgon ... hoppas det inte ar nagot fel för da tar jag livet av mig. Jag maste hem! Till alskade Sverige. Undrar om det fortfarande finns kvar! Man försöker ju hanga med i nyheterna genom internet harnere men de e svart. Kommer hem tva dagar innan valet ocksa sa inte hinner jag tanka mycket pa det. fast a andra sidan sa ar ja medlen i MUF sa sa himla svart för mig ar det inte, haha. Men jag skulle verkligen velat hanga med mer i debatten för jag tycker det ar valdigt roligt och intressant!
Jaja, pa aterseende ...
