Leva som man lär ...

... det är inte alltid lätt.
Jag brukar ju alltid säga att man kan välja hur man vill må.
Välja att ställa sig över sina känslor t.ex., eller helt enkelt bestämma sig för att "idag SKA jag vara glad". Och så är man det.
Jag brukar försöka välja att vara glad och lycklig.
Men vissa dagar går det helt enkelt inte.
Idag har det varit en sådan dag.
Jag har känt mig nere, ledsen, hjälplös, rastlös, velig, värdelös, tröttsam, otrevlig, dålig ... och hur jag än försökt så har jag inte kunnat välja glädje.
Någonting har gjort konstant ont i mig hela dagen och det är jobbigt med sådan smärta, för det går inte att vare sig sätta plåster eller blåsa för att få bort det onda.
Just därför hoppas jag att jag kan vakna imorgon och välja lycka.
För det är inte roligt för vare sig mig själv eller min omgivning att umgås med mig när jag är sådan här.
Så sänd en liten tanke till mig imorgon så går det nog bättre för mig ...:).
Puss och kärlek till er alla

Öööhhh ....

... det är ungefär det enda jag kan säga.
Vår första riktiga utekväll i Alanya började RIKTIGT bra, men slutade tyvärr inte lika bra.
Lite uppvärmning med Kajsa och Oskar hemma innan vi bestämde med Johanna och Martina (som hade latenight) att vi skulle ses inne på Crazy Horse.
Vi liftar in med okänd man och kvinna och studsar in på stället där vi träffar flera av guiderna samt några från Sunwing-gänget.
Glädjen sprudlar och vi dansar som aldrig förr .... i nästa sekund ser jag Oskar liggande på golvet.
Knäet hade hoppat ur led, och det dumma är att det hände utan att han egentligen gjorde något speciellt.
Ambulans kom, jag åkte med honom för att röntga, måste ta taxi hem för att hämta hans pass, har eventuellt inte pengar nog till taxin, måste ringa Kajsa, kommer fram och klarar taxifärden med 1 liras marginal .... phu ... stackars Oskar kan inte gå ordentligt, måste lämna pass och försäkringskort på sjukhuset, åker hem, somnar, vaknar strax innan tio för att åka tillbaka och hämta pass och försäkringskort, kommer hem och fullständigt stupar i säng.
En erfarenhet rikare är man iallafall:). Men vårt stackars lilla hjärtegull mår nog sådär ...:(.

MEN jag lägger upp lite bilder från igår INNAN allt gick utför ... vi hade riktigt roligt i några timmar ...










Eurovision och turktelefon

Ikväll har vi haft Eurovision top 6 vilket faktiskt var jätteroligt.
Jag sjöng Hero för första gången och det gick riktigt bra, även om det var svårt att dansa samtidigt som man sjöng den.
Det är så otroligt kul att ställa sig på scenen tillsammans med Oskar, Johanna, Kajsa och Martina för det känns verkligen att alla ger sitt allra yttersta, och vi kompletterar varandra otroligt bra.
Och min röst håller så himla bra och jag blir så glad:)!
Idag har jag sjungit både Hero (två gånger), Evighet, Lady Marmelade och Alone, och jag är knappt trött i rösten alls.
Tjohooooo liksom:).
Köpte en turkisk telefon idag också, vill man ha det numret får man be snällt.

Jag är glad att jag har ett så underbart team här, för när saker och ting blir lite jobbiga så finns det alltid någon att vända sig till.

Jag tänker och känner ibland lite för mycket.


Blixtar och dunder

Att vakna av att det smattrar på rutan är inget jag hade väntat mig skulle hända på dagen en vecka efter att jag anlänt till Turkiet.
Men sepåfan, så blev det ändå!
Det kommer regnskurar gång på gång, vilket suger hårt eftersom vi var klara med repet redan kvart över tolv idag så jag kunde ju bättrat på solbrännan som jag faktiskt skaffade mig igår de få timmar vi låg på beachen.
Men det vara bara att fint gå hem och börja repa in pop-ups istället. Har suttit med det i två timmar nu och har fått ihop hela 6 låtar till!
Bra där fröken Björk:).
Känns förresten att vi repat en del den här veckan, för vi var ovanligt ofokuserade och flamsiga på repet idag. Men jag tycker faktiskt inte att det gör så mycket, att skratta är det bästa som finns och det gör vi typ hela tiden, så jag är nöjd och glad!

Igår kom vi till slut in till Alanya, jag, Johanna och Oskar. Åkte direkt till McDonald's och tryckte i oss varsin lunch.
Sedan bar det av till Cleopatra-stranden där vi låg och solade i två timmar.
Emellanåt badade vi också, och jag lyckades få in hela stranden innan för bikinin. Det är inte helt lätt att gå i och ur vattnet i det här landet, men Johanna och Oskar fick sig ett gott skratt iallafall ...




Vi gick sedan och handlade, tog med oss allt på bussen hem (det var en pärs) och kvällen tillbringades sedan i Oskars soffa med "Heartbreak Hotel" och "Tomten är far till alla barn". Länge leve svenska komedier:)!

Nu ska jag eventuellt ta mig något att äta, sedan kanske ta en promenad, kanske gå ner till After Beachen och spana in läget, kanske sova lite .... kan inte bestämma mig.
Återstår att se.

Massa pussar och kramar från en lycklig och glad fröken Björk

P.S Turkiskt telefonnummer ska skaffas imorgon, så kan man ringa till mig också:). D.S


Och det stavas ...

LEDIG! Helt underbart ord!
Vi har repat från elva och framåt varenda dag sedan jag kom hit, men idag tog vi det mycket sköna beslutet att ge oss själva helt ledigt idag.
Jag, Oskar, Johanna och eventuellt Martina ska därför åka in till Alanya och sola och bli bruna (eller ja, Johanna och jag ska bli, Oskar får fan ligga under handduken tills vi har kommit ikapp honom) och sen ska vi shoppa, shoppa, SHOPPA!
Sitter här redo och väntar på att de andra två ska vakna, det blev lite sent igår då vi alla satt och pimplade vin nere hos skånepågen, och eftersom vi inte sover speciellt mycket här så får man ta tillfället i akt nu liksom.
Hursomhelst, igår gjorde vi en Viva Nordica som verkligen hette duga - det var SHOW kan man säga:).
Hade sjukt kul, och jag är mäkta stolt över att vi lyckats bli så tighta på så kort tid.
Ibland får man in en fullträff utan att riktigt veta hur faktiskt.
Rösten håller riktigt bra också, och jag vågar mig på att sjunga lite svårare låtar som pop-ups - I love it. Igår blev det "Alone" med Heart, och shit vad roligt det var.

Jag trivs mycket bra med gänget här, och det är verligen en underbart blandad kompott. Vi har marsipanrosen Johanna, hjärtegullet Oskar, smulpajen Kajsa, geléhallonet Martina och så jag som blev ... lammfilén.
De andra är söta som socker och jag är ett köttstycke - helt rätt, haha.
Vi behöver dock hjälp med att välja namn på teamet, kanske kan ni hjälpa till?
Nedan följer de två förslag vi har - välj och skriv sedan en kommentar om vilket ni tycker är bäst så ska jag framföra det till de andra och se om de håller med;).


Team Smörgåsbord - här finns det något för alla smaker ...
Eller kort och gott ...


Team Mongo
Vad tycker ni?


Nej, jag är inte död ...

... men Internetuppkopplingen har inte fungerat på min dator förrän nu, och dessutom har vi repat nonstop sen jag kom hit.
Men det är så sjukt roligt, och teamet är helt underbara.
Johanna känner jag ju sen innan och vi funkar ju sjukt bra ihop, och Oskar, Kajsa och Martina är så gulliga att jag bara vill krama ihjäl dem allihop:).
I torsdags gjorde jag min första show - Tribute to the Stars, gick väl sådär kan jag säga.
Igår gjorde vi premiär på This is High School Musical, och det gick förvånansvärt bra för att vara första gången.
Är mycket stolt över oss, vi har verkligen jobbat arslet av oss.
Igår tog vi några glas rödvin nere hos Oskar och det gick rakt upp i huvudet kan jag säga, haha. Men idag är det bara att fortsätta med repandet, vår koreograf Maria är ju här så i måste ju utnyttja det privilegiet.



The man - Oskar


Världens finaste Kajsa och Karin


Sämre kan man ha det ...


Efter första repet ...


Redo för Tribute to the Stars:)!


Leaving on a jetplane

Om 4 timmar och 5 minuter lyfter mitt plan från Arlanda till Istanbul.
En snabb titt ut genom fönstret och jag konstaterar att jag mycket gärna lämnar detta grådassiga väder för lite sol och 30 grader varmt.
Väskan är packad och väger ungefär tio ton för mycket.
High School Musical showen är inrepad, men det kommer behöva rätt mycket repetition på det.
Jag vet inte när jag kommer få tid till att blogga igen, men hoppas ni kikar in snarast igen och läser om mina äventyr i Turkiet.

Såg att någon kommenterat mitt förra inlägg och frågat hur jag bor eftersom jag får så många nya roomies.
Eftersom jag är en fattig kulturarbetare så delar jag en etta med en annan, och i helgen så "bytte" jag rumskompis.
Så nu vet ni det:)!

Time to go ... bye, bye ...




RSS 2.0