Stilll hurting ...

Jag vet inte vad jag ska ta mig till riktigt. Det gör så ont att inte få prata med honom och se honom varje dag. Jag har bara minnena, men det gör ont även när jag tänker på allt underbart vi haft tillsammans. Jag håller på att förlora mitt förstånd (det lilla jag har, haha) .... jag vet ju inte om vi någonsin ses igen. Och jag vågar inte ringa, för jag är rädd för vad han ska säga .... eller inte säga ... jag vill bara höra hans röst, och höra honom säga att han saknar mig och att han tänker på mig. Men ... jag vågar inte lita på att han gör det ... suck ... varför ... varför ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0