Repstart och smärta

Känns som om jag är tillbaka på ruta ett.
Vet inte vad jag ska göra.
Fan.

Repetitionerna har satt igång och det är alldeles underbart.
Massa nya, underbara människor och naturligtvis alla mina gamla godingar - Micke, Sara, Tina, Johanna och så naturligtvis mina finaste skånepågar Martin och Oskar.
Var hemma hos dem igårkväll och tog några glas vin.
Galningar, jag säger bara det haha ...
Kommer nog ha en del träningsvärk imorgon.
Och det bara av uppvärmningen imorse.
Inte så att man svettades massa, men jag väckte till liv muskler som jag inte använt på väldigt, VÄLDIGT länge.
Uåtvridningsmusklerna t.ex.
De trodde nog att de skulle få vila resten av mitt liv.
När jag idag påminde dem om att de fanns blev de minst sagt lite förvånade.
Och imorgon kommer de undra vad jag håller på med.
Men det får det vara värt:)!

Skönt att ha något att göra.
Tankarna hålls i styr.
Men ibland flyger de iväg och det känns som om modet sjunker ner i bott igen.
Och att komma hem på kvällen är rent ut sagt för j-ligt.
Alla tankar som jag brukar kunna sprida ut under hela dagen kommer på en gång då istället.
Och blir bara jobbigare.
Och klumpen i magen blir bara större.
Det onda gör ondare.
Och det går inte riktigt att hålla tillbaka gråten.
Men jag kämpar tappert.



Dagens Vänner-citat:

Ross: You're over me? When were you ... under me?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0