Vad ska man göra?
Hur mycket jag an vill sa kan jag inte sluta. Han ar som en drog och jag lyder hans minsta vink. Jag skyller pa att en kvinna ocksa har en sexualdrift men alla vet lika val som jag att det bara ar bullshit i det har fallet. Jag gör allt för att vara honom nara. jag skulle ga över eld för att han skulle bli min för all framtid. men jag ar inte sa dum att jag gar runt med sadana förhoppningar. jag kanner honom och han kanner mig och jag ar glad för det lilla jag far. Jag vet att han tycker om mig, annars skulle han ju bara kunna skita i mig. Men det gör han inte. Men jag vet ocksa att vad som an hander kommer han alltid ha andra kvinnor i sitt liv .... sa nar jag kommer hem ska jag bara halla honom kvar som en van och sedan leta upp min svenska drömkille. Han finns darute i mitt avlanga land nanstans. Det galler bara att hitta honom ...
Livets överrskningar
Jaaa ..... man vet aldrig vad livet har i beredskap at en. Allting kan förandras sa himla snabbt ...... man tror man kanner sig sjalv och som genom en handelse inser man att man inte gör det. ?nte helt och fullt iallafall. Fast nar det kommer till karlek antar jag att det inte finns nagra granser!
Jag akte till Turkiet för att uppleva en annan kultur, för att se hur de jobbar utomlands, för att se om jag fixar att leva utan tryggheten att ha Sverige. Givetvis tanke jag ha kul ocksa och inte saga nej och nan jag tycker om visar intresse. Men innan jag akte sa jag till alla hemma: "Oroa er inte, jag kommer aldrig fa ihop det med en turk". ?nte för att jag har nat emot dem, de e bara de att jag helt enkelt inte faller för den utlandska typen, rent utseendemassigt. En enda gang i mitt liv har jag varit förtjust i en kille med irakisk harkomst och da var jag tretton ar. Sa det har har ingenting med rasism att göra, det ar bara san jag alltid varit!
Men vad hander? Jo, Josefin och hennes van Mehmet som ager hotellet vi bor pa kommer och hamtar mig vid flyget och kör mig till Marmaris. Vi stannar utanför hotellet och nan hjalper mig att packa ur bilen. Det ar sa mycket restaurang och hotellfolk omkring mig att jag naturligtvis inte minns nat namn efter första dagen. Men sa kommer jag in i recept?ionen .... och dar sitter han ... killen som fullkomligt stulit mitt hjarta! En vackrare man har jag nog aldrig sett. Nej, jag tror faktiskt inte det. Efter bara en vecka hade vi fatt ihop det. Tyvarr har vi aldrig blivit pojk och flickvan vilket troligtvis ar lika bra eftersom jag aker hem om tre veckor nu .... men de tar pa krafterna att vara kar i nan som man inte vet riktigt var man har.
Jag ar inte dum. Jag vet vad han ar för nagan. Han ar en player eller har alltid varit. Han har varit med hur manga tjejer om helst och han kan vara otroligt nonchalant. Men det finns andra sidor av honom ocksa som andra kanske inte ser ... vi har blivit otroligt nara vanner, man blir det nar man bor pa samma hotell en hel sommar och har sex regelbundet. Vi kan prata om sa mycket, och han kan vara sa himla rolig och charmig. Och jag vet att jag betyder nagat för honom. Han e inte kar i mej. Jag vet det. Men om det bara handlade om sex sa skulle han inte bry sig som han gör. Nar jag kommer hem aspackad haller han mitt har och lagger mig i sangen utan att röra mig. Han muntrar alltid upp mig nar jag ar ledsen och pratar med mig nar jag ar ledsen.
Jag vet inget jag ar bara förvirrad. Men tyvarr alskar jag honom.
Murat, seni seviyorum.
Jag akte till Turkiet för att uppleva en annan kultur, för att se hur de jobbar utomlands, för att se om jag fixar att leva utan tryggheten att ha Sverige. Givetvis tanke jag ha kul ocksa och inte saga nej och nan jag tycker om visar intresse. Men innan jag akte sa jag till alla hemma: "Oroa er inte, jag kommer aldrig fa ihop det med en turk". ?nte för att jag har nat emot dem, de e bara de att jag helt enkelt inte faller för den utlandska typen, rent utseendemassigt. En enda gang i mitt liv har jag varit förtjust i en kille med irakisk harkomst och da var jag tretton ar. Sa det har har ingenting med rasism att göra, det ar bara san jag alltid varit!
Men vad hander? Jo, Josefin och hennes van Mehmet som ager hotellet vi bor pa kommer och hamtar mig vid flyget och kör mig till Marmaris. Vi stannar utanför hotellet och nan hjalper mig att packa ur bilen. Det ar sa mycket restaurang och hotellfolk omkring mig att jag naturligtvis inte minns nat namn efter första dagen. Men sa kommer jag in i recept?ionen .... och dar sitter han ... killen som fullkomligt stulit mitt hjarta! En vackrare man har jag nog aldrig sett. Nej, jag tror faktiskt inte det. Efter bara en vecka hade vi fatt ihop det. Tyvarr har vi aldrig blivit pojk och flickvan vilket troligtvis ar lika bra eftersom jag aker hem om tre veckor nu .... men de tar pa krafterna att vara kar i nan som man inte vet riktigt var man har.
Jag ar inte dum. Jag vet vad han ar för nagan. Han ar en player eller har alltid varit. Han har varit med hur manga tjejer om helst och han kan vara otroligt nonchalant. Men det finns andra sidor av honom ocksa som andra kanske inte ser ... vi har blivit otroligt nara vanner, man blir det nar man bor pa samma hotell en hel sommar och har sex regelbundet. Vi kan prata om sa mycket, och han kan vara sa himla rolig och charmig. Och jag vet att jag betyder nagat för honom. Han e inte kar i mej. Jag vet det. Men om det bara handlade om sex sa skulle han inte bry sig som han gör. Nar jag kommer hem aspackad haller han mitt har och lagger mig i sangen utan att röra mig. Han muntrar alltid upp mig nar jag ar ledsen och pratar med mig nar jag ar ledsen.
Jag vet inget jag ar bara förvirrad. Men tyvarr alskar jag honom.
Murat, seni seviyorum.
