MissLizzie

Shit, vaknade precis till med ett tokryck efter att ha stensovit i en och en halv timme.
Det är så sjukt när man vaknar till sådär för först fattar man inte riktigt var man är eller vad som hänt, eller hur?!
Som nu speciellt, när jag hade haft en riktigt djup dröm.
Det tar liksom några långa sekunder innan insikten rinner till hjärnan att man faktiskt INTE lever i den konstiga världen man precis drömt om.
Kanske tur det, särskilt denna gång kan jag säga, haha ...

Har varit på ett mycket trevligt möte idag angående showen jag ska medverka i under december månad.
Blev riktigt peppad och inspirerad men också väldigt lättad när jag insåg att pengarna (en stor summa också) kommer vara mig tillhanda redan innan jul..
En stor sten föll från mitt bröst då Lisa (för ungefär 750:e gången) ligger i ekonomisk kris.
Nu kommer iallafall början av året ordna sig alldeles förträffligt..
Sen får vi ta det därifrån.
För er som vill komma och se mig i showen så kommer den vara från 4-22 december på restaurang Kungsholmen, julbord naturligtvis:).
Det kommer bli GRYMT med både sång, dans, humor och annat kul.
MISSA INTE, och ni får skynda er att boka bord för rykten säger att det börjar bli ordentligt fullbokat, vilket är jätteroligt känner jag!
Så nu sitter jag och ska börja traggla stämmor så det står härliga till.

Bio med bror ikväll, ska se "This is it".
Mycket musik och dans väntar jag mig, och bra sådan också.
Kul som f-n.

Over and out.

Såg en hel del nya filmer i helgen, bl.a. en relativt ny film med Ashton Kutcher i huvudrollen (är det något fel på mig som inte tycker han är speciellt snygg?).
Det var en jättebra film med ett väldigt oamerikanskt slut, vilket jag gillade skarpt.
På engelska heter den Spread, ett väldigt passande namn på filmen (grövre sexscener har jag inte sett sen Basic Instinct).
De svenska översättarna tyckte dock det var passande att ge den här filmen ett annat namn av någon anledning.
Då kan man tycka att de iallafall översätter den till något svenskt ord, det är ju så det brukar vara när de byter titel på filmer.
Vad döper de den till?
L.A Gigolo ....
Ehhh ...... va?!
När, var och hur fick de den idén?
Och framför allt VARFÖR?

Som ni alla vet så spenderade jag ganska nyss två månader jobbandes i Turkiet med ett alldeles underbart gäng:).
Under denna tid umgicks jag speciellt mycket med två av personerna i detta gäng.
Dessa två personer pratade väldigt mycket om en speciell högtid vi har i världen, en högtid som de verkade längta extra mycket till, trots att det var 40 grader ute, svetten pärlade och det kändes som att världen aldrig någonsin sett skymten av något som ens liknar kyla.
Julen naturligtvis.
Det pratades om snö, julmat (just maten verkade ha en speciell plats i deras hjärtan), presenter och jag vet inte vad.
Jag kunde inte riktigt dela deras entusiasm kände jag (ytterst konstigt då jag sedan så länge jag kan minnas alltid avgudat denna högtid som om den hade helande krafter).
Kanske mycket för att på annandag jul i år är fröken Björk officiellt halvvägs till 50, vilket kan ha lagt lite sordi på den glädje jag brukar känna inför julen.
Men idag infann den sig även hos mig.
Julkänslan.
Detta tack vare ett litet brev/paket på posten.
Jag ska ju då medverka i en julshow här i Stockholm i år, och idag fick jag en CD med mina stämmor och låtar inspelade.
Det räckte att sätta på den och lyssna på "Rockin' around the Christmas tree" en gång för att jag ska förvandlas till Lisa 5 år, med lite för mycket hull i ansiktet, "Madicken"-tofs som jag kallade det och ögon som glittrar som besatt varje gång någon råkar säga något ord som innehåller bokstäverna j-u-l.
Så, Oskar och Johanna, nu kan jag äntligen ansluta mig till er önskan och längtan efter lite julskinka:)!

P.S Och det där med att fylla 25 har jag nog faktiskt äntligen förlikat mig med. Fast jag märker att när jag numera tittar på en nytagen bild på mig själv så dras min blick alltid till ögonen för att kolla så att mina skrattrynkor inte har ökat i antal. D.S

Allt mitt snack om kärlek igår känns idag totalt j-la meningslöst.

Förstår ingenting faktiskt. Ingenting.
Hur kan man bara zoona ut saker ur sitt minne? Glömma bort?
Ändra personlighet som man vänder på en femöring?

Dessutom har jag inget snus hemma.
Fan.
Måste alltså resa mig upp, ta på mig kläder och gå ut och köpa.
Just nu känns det väldigt oaktuellt.

Japp, så var man tillbaka i kalla Sverige då!
Tyvärr blev visst bagaget kvar i Barcelona, där vi mellanlandade.
Vi hade bara en halvtimme där, så Lisa och Johanna kastar sig av planet i panik och rusar in i ankomsthallen, letar upp en informationstavla ... bara för att upptäcka att vårt nästa plan avgår från gaten bredvid där vi gick av.
Tilläggas kan också att vi haft panik över detta i cirka tre timmar eftersom vi var helt övertygade att vi skulle bli fast i Barcelona över natten.
I vilket fall som helst, vi hann med planet och allt gick bra tills vi kom till bagagebandet på Arlanda.
När ungefär hälften av alla resenärer fått sitt bagage så stannar plötsligt rullbandet och de ropar i högtalarna att alla resenärer som kommit från Las Palmas via Barcelona var tvungna att komma till disken.
Så vi fick beskriva hur väskorna ser ut, lämna våra telefonummer så skulle de höra av sig idag under dagen.
Idag vid kvart över tre ringde de mig och säger att de kommer skicka ut en chaufför på direkten med min väska, och att de skulle vara här mellan halv fem och halv åtta.
Nu är klockan fem över åtta och jag har inte sett skymten av någon väska.
Och nu har telefontiden upphört så jag kan inte ringa förrän imorgon och fråga efter den.
Underbart!
Har varken handdukar eller deodorant hemma så jag känner mig underbart fräsch.
Som om det inte var illa nog att man var tvungen att lämna värmen för Sveriges vidriga novemberväder.

Jaja, jag har iallafall haft nio underbara dagar på Gran Canaria.
Vi har solat, kollat och show och druckit alldeles för mycket öl.
Hann med både en sväng till China White och till Yumbo också, samt en del shopping - Las Palmas is DA SHIT! Det känns som om jag verkligen behövde denna resa. Att träffa Anna, få hänga ännu mer med Johanna, träffa massa gamla vänner man inte sett på vänner.

Är så glad för att jag har så många underbara vänner som ger mig så mycket kärlek:) ...



Without love
Life is like the seasons with
No summer
Without love
Life is rock 'n' roll without
A drummer

Cause without love
Life is like a beat that you can't follow
Without love
Life is doris day at the Apollo
Darling, i'll be yours forever
'Cause i never wanna be
Without love

Jajamensan, ön stod minsann kvar där jag lämnade den senast:).
Att träffa Anna igen var femton gånger underbarare än jag någonsin kunde föreställt mig, plus att det finns minst tio andra galningar här som jag blev sjukt glad åt att träffa igen.
Att sedan allas vår egen lilla virrpanna Johanna är med också gör det hela bara ännu bättre.
Lite si och så med solningen är det, solen verkar ha bestämt sig för att inte skina på våra bleka kroppar, men jag tänkte att den förhoppningsvis kikar fram lite imorgon.
Ikväll ska vi gå och se Garbo's, har höga förväntningar och vet att det kommer vara alldeles fantastiskt.
Om någon i publiken så mycket som skrapar lite med stolen när Anna ska sjunga "Alone" så kommer jag personligen dränka den personen i tomatsoppan som man får till förrätt.
Så passa er ...:).

Allt vore toppen ... om det inte vore för att det hugger lite i hjärtat ibland.
Det här med Facebook är en himla bra idé i vanliga fall.
Man kan ha kontakt med gamla och nya vänner och se vad som pågår i varandras liv.
Men det är inte riktigt lika kul när man en dag upptäcker att en person som man trodde stod nära har tagit bort en som vän, och dessutom inte andas så mycket som en stavelse om att den inte längre vill ha mig i sitt liv.
Kan inte beskriva med ord hur sårad jag är och hur otroligt lurad och liten jag känner mig.
Har två alternativ till vad jag kan göra åt det:
1. Konfrontera personen och vägra släppa taget.
2. Inse att personen ifråga helt enkelt inte förtjänar min sorg och gå vidare med mitt liv.

Hjärnan säger alternativ 2 ... hjärtat säger alternativ 1 ....
Sen när är det okej att göra slut med en kompis via Facebook liksom???

Nej, slut på sorgen, dags att gå och piffa till sig lite inför kvällens bravader.
Ska snart möta Johanna för en drink på ballen.
Underbart!

... det är ungefär det enda jag kan säga.
Vår första riktiga utekväll i Alanya började RIKTIGT bra, men slutade tyvärr inte lika bra.
Lite uppvärmning med Kajsa och Oskar hemma innan vi bestämde med Johanna och Martina (som hade latenight) att vi skulle ses inne på Crazy Horse.
Vi liftar in med okänd man och kvinna och studsar in på stället där vi träffar flera av guiderna samt några från Sunwing-gänget.
Glädjen sprudlar och vi dansar som aldrig förr .... i nästa sekund ser jag Oskar liggande på golvet.
Knäet hade hoppat ur led, och det dumma är att det hände utan att han egentligen gjorde något speciellt.
Ambulans kom, jag åkte med honom för att röntga, måste ta taxi hem för att hämta hans pass, har eventuellt inte pengar nog till taxin, måste ringa Kajsa, kommer fram och klarar taxifärden med 1 liras marginal .... phu ... stackars Oskar kan inte gå ordentligt, måste lämna pass och försäkringskort på sjukhuset, åker hem, somnar, vaknar strax innan tio för att åka tillbaka och hämta pass och försäkringskort, kommer hem och fullständigt stupar i säng.
En erfarenhet rikare är man iallafall:). Men vårt stackars lilla hjärtegull mår nog sådär ...:(.

MEN jag lägger upp lite bilder från igår INNAN allt gick utför ... vi hade riktigt roligt i några timmar ...

Ikväll har vi haft Eurovision top 6 vilket faktiskt var jätteroligt.
Jag sjöng Hero för första gången och det gick riktigt bra, även om det var svårt att dansa samtidigt som man sjöng den.
Det är så otroligt kul att ställa sig på scenen tillsammans med Oskar, Johanna, Kajsa och Martina för det känns verkligen att alla ger sitt allra yttersta, och vi kompletterar varandra otroligt bra.
Och min röst håller så himla bra och jag blir så glad:)!
Idag har jag sjungit både Hero (två gånger), Evighet, Lady Marmelade och Alone, och jag är knappt trött i rösten alls.
Tjohooooo liksom:).
Köpte en turkisk telefon idag också, vill man ha det numret får man be snällt.

Jag är glad att jag har ett så underbart team här, för när saker och ting blir lite jobbiga så finns det alltid någon att vända sig till.

Jag tänker och känner ibland lite för mycket.

Att vakna av att det smattrar på rutan är inget jag hade väntat mig skulle hända på dagen en vecka efter att jag anlänt till Turkiet.
Men sepåfan, så blev det ändå!
Det kommer regnskurar gång på gång, vilket suger hårt eftersom vi var klara med repet redan kvart över tolv idag så jag kunde ju bättrat på solbrännan som jag faktiskt skaffade mig igår de få timmar vi låg på beachen.
Men det vara bara att fint gå hem och börja repa in pop-ups istället. Har suttit med det i två timmar nu och har fått ihop hela 6 låtar till!
Bra där fröken Björk:).
Känns förresten att vi repat en del den här veckan, för vi var ovanligt ofokuserade och flamsiga på repet idag. Men jag tycker faktiskt inte att det gör så mycket, att skratta är det bästa som finns och det gör vi typ hela tiden, så jag är nöjd och glad!

Igår kom vi till slut in till Alanya, jag, Johanna och Oskar. Åkte direkt till McDonald's och tryckte i oss varsin lunch.
Sedan bar det av till Cleopatra-stranden där vi låg och solade i två timmar.
Emellanåt badade vi också, och jag lyckades få in hela stranden innan för bikinin. Det är inte helt lätt att gå i och ur vattnet i det här landet, men Johanna och Oskar fick sig ett gott skratt iallafall ...

Vi gick sedan och handlade, tog med oss allt på bussen hem (det var en pärs) och kvällen tillbringades sedan i Oskars soffa med "Heartbreak Hotel" och "Tomten är far till alla barn". Länge leve svenska komedier:)!

Nu ska jag eventuellt ta mig något att äta, sedan kanske ta en promenad, kanske gå ner till After Beachen och spana in läget, kanske sova lite .... kan inte bestämma mig.
Återstår att se.

Massa pussar och kramar från en lycklig och glad fröken Björk

P.S Turkiskt telefonnummer ska skaffas imorgon, så kan man ringa till mig också:). D.S

LEDIG! Helt underbart ord!
Vi har repat från elva och framåt varenda dag sedan jag kom hit, men idag tog vi det mycket sköna beslutet att ge oss själva helt ledigt idag.
Jag, Oskar, Johanna och eventuellt Martina ska därför åka in till Alanya och sola och bli bruna (eller ja, Johanna och jag ska bli, Oskar får fan ligga under handduken tills vi har kommit ikapp honom) och sen ska vi shoppa, shoppa, SHOPPA!
Sitter här redo och väntar på att de andra två ska vakna, det blev lite sent igår då vi alla satt och pimplade vin nere hos skånepågen, och eftersom vi inte sover speciellt mycket här så får man ta tillfället i akt nu liksom.
Hursomhelst, igår gjorde vi en Viva Nordica som verkligen hette duga - det var SHOW kan man säga:).
Hade sjukt kul, och jag är mäkta stolt över att vi lyckats bli så tighta på så kort tid.
Ibland får man in en fullträff utan att riktigt veta hur faktiskt.
Rösten håller riktigt bra också, och jag vågar mig på att sjunga lite svårare låtar som pop-ups - I love it. Igår blev det "Alone" med Heart, och shit vad roligt det var.

Jag trivs mycket bra med gänget här, och det är verligen en underbart blandad kompott. Vi har marsipanrosen Johanna, hjärtegullet Oskar, smulpajen Kajsa, geléhallonet Martina och så jag som blev ... lammfilén.
De andra är söta som socker och jag är ett köttstycke - helt rätt, haha.
Vi behöver dock hjälp med att välja namn på teamet, kanske kan ni hjälpa till?
Nedan följer de två förslag vi har - välj och skriv sedan en kommentar om vilket ni tycker är bäst så ska jag framföra det till de andra och se om de håller med;).


Team Smörgåsbord - här finns det något för alla smaker ...
Eller kort och gott ...


Team Mongo
Vad tycker ni?

... men Internetuppkopplingen har inte fungerat på min dator förrän nu, och dessutom har vi repat nonstop sen jag kom hit.
Men det är så sjukt roligt, och teamet är helt underbara.
Johanna känner jag ju sen innan och vi funkar ju sjukt bra ihop, och Oskar, Kajsa och Martina är så gulliga att jag bara vill krama ihjäl dem allihop:).
I torsdags gjorde jag min första show - Tribute to the Stars, gick väl sådär kan jag säga.
Igår gjorde vi premiär på This is High School Musical, och det gick förvånansvärt bra för att vara första gången.
Är mycket stolt över oss, vi har verkligen jobbat arslet av oss.
Igår tog vi några glas rödvin nere hos Oskar och det gick rakt upp i huvudet kan jag säga, haha. Men idag är det bara att fortsätta med repandet, vår koreograf Maria är ju här så i måste ju utnyttja det privilegiet.



The man - Oskar


Världens finaste Kajsa och Karin


Sämre kan man ha det ...


Efter första repet ...


Redo för Tribute to the Stars:)!

... det är en bra grej när man, som jag, lätt bir stressad och alltid är väldigt rädd för att glömma bort saker man ska göra.
Jag har skrivit ett schema (!) för morgondagen och tisdagen som talar om exakt vad jag ska göra och när.
Hoppas bara jag kommer ihåg att titta på listan ... fattas bara det liksom. Och får nog skriva till på tisdag: "åka till Turkiet". Vore rätt jobbigt om jag glömmer det också ...

Idag har jag fått en ny rumskamrat, Linnéa.
Hon är supergo på alla sätt, och jag skulle absolut laddat upp en bild på henne om jag hade haft orken till det. Men henne får ni se någon annan gång. Kanske imorgon, men också kanske om två månader när jag kommer hem från Turkiet.





Nu ska vi se "Sagan om Konungens Återkomst". Bra film, MYCKET bra film.

Huvudet går verkligen på högvarv.
Stämmor, gamla som nya, trängs med all koreografi och någonstans däremellan ska det finnas plats att oroa sig för scenkläder och repetitioner och annat.
Och så mycket "High School Musical" som jag lyssnat på idag har jag aldrig gjort .... konstigt va:)?!
Förresten, jag förväntar mig faktiskt att folk kommer och hälsar på mig nu i Alanya i september eller oktober.
Fly vårt kalla land till värmen och Lisas stora showleende:)!

Återkommer ikväll med mer ....