Kära bloggläsare

Jag vill å det ödmjukaste be tusenfalt om ursäkt för denna helgens otroligt dåliga uppdatering på denna sida!
Det blev en alldeles galen midsommarhelg som jag nu ska försöka redogöra för er.

Midsommaraftonen startade med att jag, trött som en säl, släpade mig upp ur sängen klocken 09.00.
Jag duschade, packade väskan, fixade håret och smink i hopp om att det skulle hänga kvar någorlunda snyggt hela dagen på Gröna Lund, så jag bara skulle behöva finjustera lite på tunnelbanan ut till M och F sedan.
Springer til Pressbyrån och köper en kopp kaffe (som smakade sump, måste blivit något fel) och satte mig sedan på Tvärbanan.
Allt går som planerat tills jag kommer till Slussen.
När jag står i kön till färjan ringer mobilen.
Jag plockar upp den, ser att det är från jobbet - hjärtat slår lite fortare.
Kunde det vara så att ........ JA, det kunde det!
Jag fick, 58 minuter innan mitt arbetspass ska börja, veta att jag får hela underbara midsommaraftonen ledigt!
Glädjen var otrolig, tårarna började nästan rinna och tjejen i luren blev med 99% säkerhet lomhörd av mitt jubelskrik.
Men nu var det dags att rappa på lite!
Efter några samtal till berörda personer bestämdes det snabbt att jag skulle hem till H och H innan de gav sig iväg för att möta den enes bror i Liljeholmen, och innan dess var jag tvungen att försöka ordna något att förtära till lunch, då jag inte äter sill (den hade utan tvekan räckt till mig annars, personen ifråga som var ansvarig för just sillen hade köpt 18 burkar - till 12 personer).
Lite skinka ner korgen, sen var det fixat.
Hem till vännerna i Årsta, full av iver och glädje, sedan bar det äntligen av mot midsommarfesten med stort ... ehhhh ..... M?!

Denna dag blev galet lyckad, det var längesedan jag hade så roligt.
De flesta kom vid 13-tiden, och cidern och ölen korkades upp direkt.
Pga vissa förseningar kom inte lunchen igång förrän 15, men ack vad den var efterlängtad.
Med lite nubbe sköljde vi ner allt (det var då sjuttsingen vad äckligt det är), och efter lunchen var det snart dags för dagens omgång av kubb.
Jag deltog i cirka tio minuter innan jag insåg att jag inte är särskilt bra på det och gick in igen.
Lite jordgubbar och glass ledde sedermera till en mycket speciell ballonglek som urartade till det abslut bästa:).

På kvällen vankades grillning.
Tre-fyra stycken av männen tog på sig att starta igång detta, och de gick in i det med gott självförtroende.
De kämpade länge och väl innan M kom och upplyste dem att pappret ska ligga underst.
Det gjorde det inte.
Så var det med den myten om att bara män kan saker om grilling:).
Maten blev iallafall god och intogs med stor iver.

Det är efter denna middag som alla minnen börjar bli liiiiiite suddiga, men det finns både bildbevis och en känsla av att vi hade riktigt roligt:).
Headbanging och inlidning av personer i serpentiner är bara lite av det som stod på menyn.
Halv två var det dock dags för oss sista personer kvar att dra, och det finns mycket roliga minnen från denna tunnelbanafärd tillbaka in till stan.
Bl.a. fick jag äntligen ikläda mig rollen som levande midsommarstång där på perrongen i Bredäng med två tappra själar dansandes kring mig - tack M och J för att ni ställde upp:)!
Hur det sedan gick till vet jag inte riktigt, men snart befann sig tre av oss på en efterfest i Hagsätra, där vi satt till klockan var halv sex på morgonen.
Hemma och i säng klockan halv åtta är det längsta jag varit uppe på riktigt länge .... hade även problem med att sova, sista gången jag tittade på klockan stod hon på 09.15.

Vaknade på midsommardagen klockan halv tre, och det fanns inte mycket mer att göra än att försöka fräscha till sig och åka till jobbet.
Minns denna kväll på Gröna Lund lite som i trans, för jag tror faktiskt jag lyckades sova med öppna ögon de fyra timmarna jag tillbringade där, haha.

Ja, det var en galen midsommar, men helt underbar.
Tack M och F för denna fest - ni är ju underbara.
Samt tack till alla andra som var där, ni gjorde min första svenska midsommar på fyra år till något mycket speciellt.

Idag har jag fått en ny inneboende, hon verkar superskön.
Ska nog försöka sova nu.

Midsommar imorgon

Vad kuuuul det känns att jag ska jobba hela dagen imorgon.
Verkligen.
Kommer njuta varenda minut av att stå på ett (förmodar jag) folktomt Gröna Lund och tänka på saker och fantisera tills hjärnan fullkomligt kokar över av all aktivitet.
Som ni kanske förstår ser jag inte direkt jättemycket fram emot att jobba just imorgon.
Men man kan inte få allt här i världen, och jag ser fram emot att få sjunka ner i M och F:s hem ca 22.00 imorgon kväll med en öl i näven och fulla människor omkring mig.
Kommer bli grymt:).

Shoppade lite idag.
Fick nämligen lite oväntat tillskott i kassan igår (tack för det världens bästa föräldrar), plus att jag idag skaffat mig en ny inneboende som flyttar in på måndag, vilket gör att jag genast kan lätta liiiiiiiite mer på plånboken.
Dessutom har jag inte köpt ett enda klädesplagg sedan i februari, sådärför tyckte jag faktiskt att jag förtjänade det!
Men iallafall så hittade jag några superfina saker.
Gick loss inne på GinaTricot (det får man, för det är så billigt där), där jag hittade en kjol, en cardigan och en suuuuperfin blommig midsommarklänning.
På detta fann jag ett par svarta pumps på Din Sko, och en bikiniöverdel på Lindex.
Jag räknar kallt med att det inte blir något badande i sommar, så därför räcker det med en överdel som man kan sola i, om solen någon gång får för sig att kika fram.
Billigt och bra allting!
Har också fått ögonen på en jeanskjol på Zara .... kanske slår till, kanske inte .... fortsättning följer.

Glad midsommar i förskott på er alla - ha det underbart, ät sill, drick nubbe och bara njut av den underbara svenska sommaren (nej, inte ironiskt alls faktiskt).


Baksmälla ...

... är något jag förmodar att de flesta haft.
En del riktigt hemska, ni vet när man vaknar och tänker: "Vem f-n har placerat en tiokilos betongklump på mitt huvud"!
De verkar bara bli värre med åren också.
Förr var det inga problem att festa två dagar i rad, men nuförtiden orkar jag oftast inte röra mig dagen efter om jag inte absolut måste.
Hursmhelst, INGEN av de baksmällor jag haft kan mäta sig med den jag idag såg en film om!!
Såg den omtalade filmen "Baksmällan" tillsammans med min bror ikväll.
Med risk att få hela Sveriges feministkår på mig tänker jag hylla den filmen.
Jag var trött, helt utmattad, jag ville göra något roligt på min lediga tisdagkväll.
Jag tog med en person som står mig nära på bio.
Jag ville inte så något känslosamt, inget där jag måste tänka, eller något svårt diskbänksdrama (har just lärt mig vad det är).
Jag ville bli underhållen, bara sitta i en skön stol och skratta lite.
Och SOM jag garvade!
Man kan tycka att filmen är full av klyschiga grabbskämt, och ger en skev bild av vad som egentligen händer på svensexor.
MEN den var ändå sjukt rolig!
Trots temat och ämnet så kändes den ganska ny.
Det var en ny sorts humor, fast ändå inte.
Och ja, killarna beter sig som drägg på fyllan, och det har ju uppenbarligen fått all världens kvinnor att reagera.
Jag säger bara: KOM IGEN för Guds skull, ha lite humor och inse att filmen driver med alla grabbar!!!!!
Om ni inte fattar det så tycker jag faktiskt lite synd om er.
Man måste absolut inte gilla den här filmen, det är inte det jag säger.
Men jag tycker faktiskt inte att man måste ta allting så himla allvarligt jämt, utan att man kan ta en lite halväcklig, sjuk grabbkomedi för vad den är - en rolig film!
Film är inte bara till för att få oss att tänka till en gång extra, eller för att tala om en viktig historia.
Ibland kan film faktiskt också finnas till för att helt enkelt få oss att garva häcken av oss.
Och det gjorde iallafall jag ikväll:).
Och jag verkade inte vara den enda, för när eftertexterna började rulla spred sig en applåd i biosalongen.
Det har jag inte varit med om sen jag var 13 år och såg "Titanic" tillsammans med 48 andra snyftande tonårstjejer.

Var ledig idag.
Det var riktigt skönt.
Är redo att möta helgens jobbmaraton.
Men som jag redan sagt så ska jag klämma in lite midsommarfirande däremellan också:).


Så många viljor

Jag vill så mycket.
"Ja, det är väl bra", säger många.
Nej, det är det inte, säger jag.
Jag får liksom inte ihop det.
Jag vill åka till London på obestämd tid.
Jag vill fortsätta försöka lyckas inom showbiz i Stockholm.
Jag vill showa utomlands igen, gärna redan i vinter på Gran Canaria där min fina A är.
Jag vill utbilda mig inom turism - och resebranschen.
Jag vill skaffa mig en fast punkt i tillvaron.
Jag vill fortsätta flytta runt och INTE ha en fast punkt någonstans.
Det blir jobbigt när alla ens viljor går emot varandra.

Idag var det ganska lite folk på Gröna Lund.
Jag stod i Nyckelpigan hela dagen, och emellanåt var det ganska lite att göra.
Då roade jag mig med att skriva en liten sångtext om den fina attraktionen Nyckelpigan.
Två personer som stått där innan mig många gånger hade reda skrivit varsin vers, så jag knåpade ihop en tredje.
Såhär går den (melodi: Lill-Babs "Älskade Ängel"):

Vår Nyckelpiga, ja den är grann.
Vår Nyckelpiga, åh vad den kan;
Den lockar oss till skratt,
den kan blåsa bort din hatt!
Ja, den kan -
vår Nyckelpiga.
Röd och grann -
vår Nyckelpiga.
Den är sann!
YEAH!

Fin va:)?!

Vatten, hela stan är full av vatten

Jag har verkligen längtat efter en svensk sommar.
Blommorna, lukten, känslan, lite kyliga/ljumma nätter, regn som snabbt övergår i sol igen så man känner lukten av vått gräs.
Ni ser det jag skrev där va?!
"Regn som snabbt övergår i sol igen".
INTE "regn som står som spön i backen tills man är alldeles dyngsur på ställen man inte borde bli dyngsur på om man har undertröja, piketröja, collegetröja, fleecetröja OCH regnjacka på sig".
Jag hade totalt glömt bort att svensk sommar också innebär att ganska ofta måste man leva som man gör i oktober.
Menmen, jag ska inte gnälla för mycket.
Även om helgen på jobbet kanske inte varit den roligaste i världshistorien så är jag iallafall glad för att jag bor i ett land med årstider.
Och det är bra mycket vackrare med gröna träd, buskar och gräs.
Inte gult och uttorkat sådant.

På fredag är det sommarens nationaldag.
Midsommarafton.
Då ska man ta sina vänner, ölen, nubben, sillen, jordgubbarna och båten till närmsta skärgårdsö och ha det sådär mysigt som i Pripps Blå reklamen.
Alla är solbrända och snygga, tjejerna har ljusa klänningar och blomsterkransar i håret och killarna jeansshorts (urk) eller linnebyxor (ännu mera urk).
Solen skiner och havet är varmt så alla hoppar glatt i vattnet med kläderna på.
Ingen blir för full, utan bara alldeles lagom salongsberusade.
Alla är lediga hela dagen och inga bekymmer finns.

Eller?!
Blir nog inte så mycket till båt.
Blir nog inte så mycket skärgård.
Blir nog inte så mycket solbränna eller blomsterkransar.
Eller jeansshorts (tack gode Gud).
Förmodligen ingen sol och definitivt ingen värme i havet.
Alla blir för fulla (det hoppas jag verkligen, annars är ju allt helt bortkastat, haha).
Jag slutar inte jobba förrän 21, och då får jag kämpa för att hinna ikapp de andra när jag väl anländer till festen.
Bekymmer finns det alltid ...
Men vet ni ....
Det kommer bli en helt underbar kväll i goda vänners lag med mycket skratt och glädje.
För där det finns kärlek och värme, där finns det också en redig fest:)!


Nöjd och glad

För första gången på riktigt länge kan jag med gott samvete säga att det är så jag känner mig.
Det är en skön känsla.
Att vara tillfreds med tillvaron, allting rullar på och man är nöjd med det.
Jag funderar såklart mycket på framtiden ... men det är inga jobbiga funderingar.
Det handlar bara om att göra val.
Det är som om ett vägskäl väntar en bit framför mig, och jag måste välja vilken väg jag ska ta.
Som tur är ligger vägskälet ganska långt bort.
Och sen vet man ju aldrig ... vilken väg jag än väljer, så kanske den ändå leder in på någon av de andra i slutändan.
Kanske kröker vägen lite längre bort, längre bort än jag kan se där jag är nu.
Who knows:)?!
Men jag vet att det kommer ordna sig.


Panik i natten

Ibland undrar jag hur jag lyckas med grejor egentligen.
Jag kunde inte riktigt somna inatt, låg och kollade på TV fram tills klockan var typ tre.
Då bestämde jag mig för att ställa väckarklockan och somna.
Sträcker ut handen mot nattduksbordet för att ta telefonen ... hittar den inte ....
Känner på hela bordet och i hela sängen ... ingenting ...
Minns MYCKET tydligt att jag klockan 23.30 hade den till att skicka ett sms och efter det har jag inte rört mig från min plats, så det är knappast troligt att den gjort det.
Börjar få panik.
Letar i HELA lägenheten, under madrassen, på golvet, under sängen, i kylskåpet (man vet aldrig), i badrumsskåpet (kan ju trott att den var en hårklämma), i soporna (vore inte helt otroligt när det gäller mig) .... den var ingenstans.
Vid det här laget har det gått 40 minuter och jag börjar svettas rejält.
Inser att klockan är halv fyra och jag kan inte ens få tag i någon som kan ringa den.
INGEN online vare sig på msn eller Facebook.
Börjar här också bli rädd att någon finns i lägenheten och jävlas med mig som ett förspel till det bestialiska mord hon/han planerar på mig.
Mitt i alltihop, medans jag håller på och letar runt bordet, så slås TV:n på från ingenstans.
Fjärrkontrollen ligger en meter ifrån mig, jag rörde den INTE, men ändå går den igång.
Nu är jag sådär rädd som jag var den där gången när jag bott här i Stockholm i bara någon vecka och någon höll på att hota mina grannar genom ytterdörren.
Väntar på att bli attackerad bakifrån med en yxa ....
Då kommer jag på det.
Jag sover i en bäddsoffa.
Mobilen KAN ha trillar ner i ett av hörnen och därmed ner under själva sitsen.
Mycket riktigt, det har den.
Vet inte riktigt hur, för jag måste typ tryckt ner den hårt för att få ner den igenom springan.
Men där låg den iallafall.
Äntligen kunde jag andas ut.

Fick också ett mycket trevligt samtal idag.
En kvinna från ett castingbolag som castar och filmar en av Sveriges mest gillade TV-reklamserier.
Nu ville de ha mig till en provfilmning för en liten roll i en av dessa reklamfilmer.
De behövde en söt och glad tjej med stora bröst, haha.
Tyckte liksom dem att det stämde in väl på mig.
Så på torsdag morgon gäller det, då ska jag kicka ass.
Visste väl att jag skulle få använding av mina bröst någon gång:).

Ikväll ska jag försöka somna tidigt.
Kommer nog gå sådär har jag en känsla av.

En sak till

Henrik Schyfferts föreställning: "The 90's - ett försvarstal" är det bästa som gjorts på den svenska komikerscenen.
Någonsin.
Det tycker iallafall jag ...

Bröllopshelg

Så har jag avklarat min första bröllopsfest då:)!
Det var underbart, härligt, gudomligt, roligt och jävligt kallt, haha.
Gick upp tjugo över åtta i lördags, och önskade at jag kvällen innan gått och lagt mig lite tidigare.
Men fanns ingen tid att förlora, så jag åkte över till H som lockade mitt hår och sminkade mig, så att jag kände mig som en riktigt vacker varelse.
Åkte och mötte C vid Brommaplan, sen tog vi bussen ut till Sånga Säby, där vigseln skulle hållas.
Kom lite sent eftersom trafiken var oändlig (eller det hade nog egentligen mest med traktorn framför oss att göra), men det gjorde inget eftersom vi var ute i mycket god tid.
Checkade in, åt lite lunch, gick sen bort till herrgården där vigseln skulle hållas för att hjälpa R och J med att rigga lite.
Solen sken en del, så det kändes lovande.
Körde igenom låtarna några gånger, sen fick jag tag i klänningen som C hade med sig till mig så jag gick och bytte om.
Kände mig därefter ännu vackrare:)!

Ceremonin blev otroligt vacker med många tårfyllda ögon.
Dock var det riktigt, riktigt kallt.
Jag och J (som också skulle sjunga en sång) var lite oroliga att vi inte skulle klara av det då våra kroppar fullkomligt skakade av köld.
Men en blick på brudparet och man blev alldeles varm igen:).
C var så otroligt vacker, och när vigselförättaren talade om deras förlovningsdag blev jag alldeles tårögd vid minnet, eftersom jag faktiskt fick vara en del av just den dagen.

Kvällen fortsatte med en god middag med massa roliga, och känslofyllda framträdanden.
Alla trotsade kylan och höll mycket god min.
Sedan var det äntligen dags för en redig fest med mycket dans och skratt.
Improviserad limbo blev det också, jag slutade innan sista höjden då jag var rädd för min rygg, haha.
Blev också en efterfest på det hela också, som man kanske skulle skippat såhär i efterhand, hihi.
Brunchen dagen efter var himmelsk, och tackar också toastmasterns föräldrar som var vänliga nog och skjutsa mig och C tillbaka in till stan.
Kom hem, stängde av mobilen, drog ner rullgardinen och slocknade totalt i tre timmar:).
Perfekt slut på en underbar helg.
Tar med mig massa fina minnen, skratt samt några nya bekantskaper!
Vem vet vad dessa kan leda till:).



Brudparet:).




Jag hade fått hjälp av min fina H att bli vacker. Tack raring:).



Fattar inte riktigt

Varför blir det alltid så att när jag är ute med M och hennes pojkvän så slutar det alltid med alldeles för många öl och att jag vaknar med en huvdvärk utan dess like nästa morgon?
Förstår inte riktigt detta fenomen .... men roligt var det:).
Fick ju träffa A igen, som jag inte sett sen vi var i Sälen för ett halvår sen.
Helt sjukt vad fort den här våren gått.
Hoppas inte sommaren går lika fort.
Men sen kan vi gärna hoppa över vintern och gå rakt på våren.
Ska ta och skriva till herr Reinfelt om det förslaget ...

Idag ska det sjungas som bara den i C:s lägenhet.
Måste låta riktigt bra till på lördag!
Och sen ska jag till jobbet, men innan jag börjar jobba så ska jag minsann ta och åka lite karuseller med J.
Jajamensan, här ska det bjudas på JetLine, Kvasten och Insane för hela slanten.
Kommer nog förresten sova gott inatt.
Känner det redan nu.


 Är de inte för söta:)?

Tankar och känslor

Jag tycker så mycket om att folk anförtror sig till mig.
Det får mig att känna mig som en bra vän.
Men ibland undrar jag när jag ska kunna anförtro mig, alltså verkligen på riktigt, åt någon.
Jag gör det ibland, tror jag.
Men jag har nog insett att jag inte riktigt gör det.
De där tankarna som poppar upp i huvudet på mig allt som oftast .... de som jag kanske "borde" dela med mig av.
Jag vågar inte tala om dem.
De är så hemska.
Jag vill inte att folk ska se mig riktigt SÅ svag.
De flesta som känner mig väl vet att jag är allt annat än stark.
Men de värsta tankarna är så hemska att jag helt enkelt inte kan med att tala om dem.
Vill inte att folk ska tro att jag bara söker uppmärksamhet eller att jag vill att de ska tycka synd ommig.
För det är inte synd om mig.
Inte mer än om någon annan.
Jag söker inte medkänsla, komplimanger eller sympati.
Jag vill ha en lösning.
Jag vill sluta känna den där smärtan som alltid ligger och gror i mitt mellangärde.
Hur fan ska jag kunna bota den? Alldeles ensam ...

Idag åkte A till Gran Canaria.
Jag kommer sakna henne så himla mycket.
Hon är världens bästa.

Jobba 8 timmar imorgon, sen ÄNTLIGEN ledig ... fy fan va skönt ...

Hur nödvändigt är en strålande lördag ...


... när man ändå måste jobba i 9 timmar?
Den frågan SKULLE jag kunna ställa idag.
Men det gör jag inte.
För just tack vare det fantastiska vädret lyckades jag mota bort den bedövande tröttheten jag kände efter två nätter med sammanlagt typ 8 timmars sömn tillsammans.
Fick ett MYCKET trevligt återseende idag på Gröna Lund, när jag satt i entrén till Pettson & Findus.
En mamma med två barn kommer fram, jag tittar mest på mamman och hon tittar tillbaka och säger, lite trevande: "Är det Lisa?".
Ja, säger jag och tittar lite närmare.
När kvinnan säger att hon var på Cypern förra sommaren ser jag på hennes barn på riktigt, och märker att det är just de två underbara barnen som skickade brev till oss efter att de kommit hem, med en bild på oss fyra artister och de två!
Bilden som sitter uppe på min vägg, som jag ser varenda dag!!!
Så himla fint att se dem igen, men det är sjukt vad barn växer på ett år.
Jag hade aldrig känt igen dem om de inte hade sagt vilka de var.
Att träffa dem frambringade många glada minnen ...
Shit, vad jag längtar bort för att skaffa mig nya ...

Måste sova nu, ska jobba 7 timmar till imorgon.
Money, money, money ...

Boomball

Så heter ett spel vi har på Gröna Lund.
Det var första gången jag stod där idag.
Jag gillar i vanliga fall att stå i spel, man får möta gästerna på ett helt annat sätt än man får som attraktionsvärd.
Men till de andra spelen jag stått i tidigare kommer det mest barn som vill fiska påsar och sånt.
Nu skulle jag ta itu med fulla 5-kampare.
Inte riktigt min melodi.
Eftersom Boomball handlar om att skjuta bollar med små kanoner innebär det att det är ganska högljutt runtomkring en hela tiden.
Står det då 20 lite överförfriskade män i åldrarna 20-65 omkring en kan detta bara innebära att man tvingas skrika för att göra sig hörd.
Inte kul för mina stämband ... inte kul alls ...
Till råga på allt krånglar gärna kanonerna ibland, så man måste ta tag i kanonens munstycke och skaka lite på den.
Ni kan ju tänka er kommentarerna man får när man som ensam tjej bland massa män tar ett stadigt tag i detta utstickande metallstycke och skakar för fulla krafter.
Jag brukar inte ta illa upp för skämt, men det kan vara ganska obehagligt och kännas nedlåtande att bli kallad för "lilla gumman" och tvingas lyssna på deras allt annat än originella kommentarer.
Blir arg.
Men det är okej, emellanåt kommer det helt fantastiska gäster som jag skulle kunnat prata med i flera timmar.
Det bästa idag var att dagens högsta poäng, 590, gick till en kvinna i 50-årsåldern.
Jag brukar inte kalla mig för feminist på något sätt, men DET kändes himla skönt.

Imorgon ska jag luncha med M och J, sen blir det jobb, sen ska jag och M ta ett glas vin.
Myspys.
Helgen kommer bli fullproppad med jobb.
Men det är bara bra.
I need the money.

Måste sova snart, ska upp 9.00 imorgon.


Livet blir inte alltid som man tänkt sig

Man kan planera, och planera, och planera hur mycket som helst.
Man kan fundera ut hur man tänker sig framtiden.
Man kan måla upp en bild av vart man vill vara om ett halvår, tre år, fem år och tio år.
Det är bra att göra det, iallafall för mig.
Det ger mig lite lugn, och jag håller mig från stress.
Men ibland måste man ändra sina planer.
Särskilt om man är i den branschen jag är i.
När ens öde inte alltid ligger i dina egna händer, utan i någon annans.

Jag tror jag måste tänka om.
Jag kanske ska försöka mig på en reservplan.
Bara för att ha något annat i livet liksom, som inte innebär artisteri.
Med det sagt betyder inte det att jag vill lägga av helt med sången.
Men jag kanske ska ge plats för annat i mitt liv.


Hela natten låg jag och grubblade på om det finns något annat jag kan tänka mig att göra, om jag inte fortsätter som artist.
Det var svårt.
För mig har det aldrig funnits några alternativ, jag har alltid vetat att det är musiken jag vill hålla på med.
Så jag omformulerade frågan till mig själv.
Vad, förutom sång och artisteri, är jag bra på?
Jag fick fram en del svar på det faktiskt.

1. Jag har alltid varit bra på att skriva, har alltid skrivit bra uppsatser, med korrekt grammatik och sammanhängande text.
Även berättelser och sådant gick lätt för mig att knåpa ihop.

2. Jag är bra på språk, och har lätt för att lära mig nya.
3. Jag är bra på att ta människor, och är extremt serviceinriktad.

Så .... jag tror kanske jag ska prova på att plugga något inom turism eller media/journalistik.
Det tror jag att jag skulle tycka om:).

Det är så skönt, för det är som att jag kommit till den punkt i livet jag var så rädd för förut.
Den dagen då jag skulle tvingas erkänna för mig själv att jag kanske måste börja jobba på en reservplan rent karriärsmässigt.
Men det känns varken sorgligt, bittert eller jobbigt.
Det känns ... som en lättnad ... som en stor tyngd har släppts från mina axlar.
Som att jag inte längre kräver så mycket av mig själv.

Jag är så trött på att aldrig veta vad jag ska göra bara några månader fram i tiden.
Så trött på att aldrig veta om man har ett jobb att gå till.
Trött på att alltid vara fattig, att aldrig kunna unna mig saker och ting som kanske kostar lite mer.
Jag vill helt enkelt ha lite mer trygghet.
Det trodde jag aldrig att jag skulle känna ....:).
 
Jag ska inte lägga av riktigt än, och jag kommer aldrig sluta helt.
Det skulle jag aldrig kunna, jag älskar det alldeles för mycket.
Men man ska aldrig begränsa sig.
Man ska utforska så många sidor av sig själv som man bara kan!


Jag kan inte annat säga än att jag lägger mig i sängen den här dagen och känner mig ... glad ...
Gud, vad längesedan det var!!!

P.S Stockholm är helt underbart:). D.S

Tack du sköna, gröna tjej

Man kan bli glad för det lilla!
Idag hade jag lust att kyssa en kollega över hela ansiktet, trots att jag inte känner henne alls.
Såhär var det nämligen:

Idag fick jag total panik ungefär en kvart innan det var dags för jobbet.
Letar överallt i hela j-la lägenheten (som iochförsig inte är sådär görstor direkt), men kunde inte hitta mitt personalkort någonstans.
Utgår ifrån att jag glömt ta av det från tröjan när jag slutade i lördags, så antar att det med andra ord ligger kvar i skåpet (dock känner jag inombords att jag är ganska säker på att jag tog med mig det, men orkar inte oroa mig så mycket).
Kastar mig iväg till jobbet.
Allt är kaos.
Det ringer när jag sitter på tunnelbanan och är så koncentrerad på samtalet att jag glömmer gå av vid Slussen.
Det börjar bli bråttom till Djurgårdsfärjan, men kan ändå gå av i Gamla Stan och hinna dit om jag skyndar mig.
Går av, men lyckas gå ut i fel utgång, så måste springa tillbaka och sen sätta av mot kajen.
Springer som jag aldrig gjort förr och kommer fram en minut innan den flyter ut på Saltsjön.
Phu .... har inte varit så svettig på länge.
Måste skaffa mig kondition.

Kommer fram till Djurgården - nästa problem.
Kommer inte in genom entren eftersom jag inte har mitt kort.
Får ringa Medarbetarservice och gå in via deras ingång.
Nästa problem - kommer inte in i omklädningsrummet.
Får be en tjej som står i spelet intill om hennes kort.
Kommer upp i omklädningsrummet, öppnar mitt skåp - nästa problem.
Mitt kort finns inte där.
Lisa får panik.
Borttappat kort debiteras med 500 kronor.
Lisa dör lite inombords.
Inser att jag måste gå direkt till Medarbetarservice eftersom jag varken kan stämpla in eller ut utan mitt kort.
Lommar dit lite lamt och är arg på mig själv för min klantighet.
Men det är nu min skyddsängel startar sitt skift och inser att jag behöver hjälp.
Eftersom jag i stort sett gråter och sliter mitt hår i panik när jag pratar med tjejen bakom disken så är hon så gullig att hon fixar ett nytt kort till mig.
UTAN att jag behöver betala.
Har aldrig blivit så lättad i hela mitt liv tror jag!!!!
Dagens ros till denna underbara tjej säger jag bara!

Nu är det bara egentligen en sak jag undrar över ....
Vart f-n tog kortet vägen egentligen?

Solsidan

Så är namnet på en tv-serie som kommer gå på TV4 i tio delar.
Och tittar man noga kan man nog kanske se fröken Björk springa förbi framför kameran någon gång.
Hela dagen har jag nämligen varit på Golden Hits tillsammans med min fina vän T och spelat i några scener som statist.
Det var roligt, men det innebar rätt mycket väntan som gjorde en ganska trött.
Men vi fick se skådisarna Felix Herngren, Henrik Dorsin och Sanna Ekman "in action", vilket var mycket trevligt.
Shit, vad jag tycker Felix Herngren är bra!
Han är ganska mycket samma karaktär i det mesta han gör, men han är ju så sjukt rolig att jag förstår varför:)!
Det var riktigt svårt för alla oss statister att hålla oss för skratt ibland under vissa dialoger, hihi.
Är riktigt trött nu, kommer nog slockna ganska omgående efter att jag lagt huvudet på kudden.

Imorgon ska jag upp tidigt.
Ska iväg och prata lite.
Ska bli skönt.


Sen ska jag väl jobba lite också är det tänkt.
Hoppas tiden går fort.
Men det brukar den göra, eller den har gjort det de senaste gångerna iallafall.

Idag åkte J till Teneriffe.
Kommer sakna dig, fina gubben.
Grönan blir inte detsamma utan dig ...

Jag tycker om ...

... doften av nyfallet regn en ljummen vårkväll.
Människor som ler mot en när man möter dem på stan, vare sig man känner dem eller inte.
Att höra en duktig sångare sjunga en riktigt bra ballad.
Att minnas alla lyckliga stunder man haft i livet.
Mjukglass med chokladströssel.
Att komma till jobbet och mötas av en stor, varm famn från en kär kollega.
Att bli utfodrad och omhändertagen av goda vänner som bryr sig om hur jag mår.
Att se en riktigt bra film.
Tanken på en lång, härlig, svensk sommar i Stockholm med gamla och nya vänner.
Att känna mig bra och uppskattad.
Att sitta i en park i goda vänners lag med lite öl och en engångsgrill framför sig.
Musik.
Att gå ut och dansa loss totalt, tills man glömmer alla eventuella bekymmer.
Killar med glimten i ögat, självdistans och ett stort leende.
Att sova.

Men mest tycker jag om de människor i den här världen som älskar mig ...:).

Bröllopssånger

Äntligen händer det!
För första gången ska jag gå på en god väns bröllop.
Jag har nog bara varit på typ två bröllop i hela mitt liv, och det har aldrig varit någon nära vän.
Bara syskon till folk man växt upp med.
Men nu ska det ske!
Fina sånger ska sjungas på denna tillställning.
Bl.a. en av världens absolut vackraste sånger ... come what may ....
Undrar vilka som ska få äran att sjunga dessa vackra sånger ....:).

Jag känner att jag inte varit en så god vän den senaste tiden.
Eller god medmänniska.
Har varit nere och behövt tid för mig själv.
Ska verkligen skärpa mig.
Ta hand om människorna i mitt liv som jag bryr mig om.

Är lite förvirrad.
Och orolig.
Nervös.
Vet inte riktigt för vad.
Kanske framtiden.
Kanske mig själv.
Det ordnar sig nog.
Men vore skönt att bli av med knuten i magen ...


Kick-Off och audition

24 händelserika timmar.
Gjorde en audition som gick helt okej enligt mig själv:).
Kastade mig iväg och mötte upp 4 trevliga tjejer från jobbet.
Tillbringade sedan hela kvällen på Gröna Lund och deras grannar mittemot.
Två saker jag minns speciellt:
1. Drack lite för mkt öl.
2. Åkte Insane - gratts till mig. Och till alla andra: Åk den - det är grymt:).

Solbränna

Japp, helt utan att egentligen jobbat för det så har man fått årets första solbränna.
Iochförsig BARA i pannan, på näsan och kinderna - men ändå!
Det blir så när man jobbar utomhus i åtta timmar.
Fick en ny kollega idag, jättetrevligt.
Var otroooooligt mycket folk idag också, vilket gjorde att tiden gick fort:).
Hade inte sovit så mycket på natten heller, för mina grannar hade Årets Party vägg i vägg med mig.
Så min frukost imorse var en RedBull, en Snickers och en banan.
DET NI - snacka om näringsrikt, haha.
Ska verkligen försöka somna tidigt idag.
Imorgon är det en viktig dag.
Får inte sumpa chansen nu när det är inom räckhåll.
Hålla alla tummar och tår för mig imorgon kl. 14:).

Kick-Off imorgon också, kan bli riktigt roligt.
Nu ska jag sova.

P.S Grattis till vinsten igår Norge.
En riktigt söt liten låt, men Island var bäst.
Det tycker iallafall jag:)!
Sverige
kom 21:a.
Är inte direkt förvånad, men tror inte direkt att mina favoriter E.M.D hade stått sig bättre.
Tyvärr.
De enda svenska bidragen jag tror hade haft en chans är Sarah Dawn Finer och Caroline af Ugglas.
Det tror jag, tralala. D.S

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0