MissLizzie

I told you so ...
Men nu gör jag det.
Tog inte många dagar den här gången.
Men känslan ledde naturligtvis till att det gick åt h-vete.
Igen.
Och trots att jag visste att det skulle ske, så fanns det väl någonstans ett hopp om att det inte skulle det.
Bara den här gången.
Dumt Lisa, mycket dumt.
Nu står jag här.
Igen.
Och känner mig dum, osynlig, ledsen, utlämnad, tråkig och korkad.
Tänk så mycket som kan ändras över en natt.
Som vanligt fattar jag ingenting.
Men jag är inte förvånad.
Det som bestämmer vad som ska ske med människor sitter förmodligen just nu och skrattar och pekar på mig.
"Haha, hon trodde verkligen att det skulle bli bra den här gången. Kolla nu när hon inser att allt bara var fejk och att hon än en gång gått på en rejäl nit. Nämen, sitter den lilla flickan med tårar i ögonen? Mohahahahahaha!"

Nu blir det inte såhär mer.
Jag är klar med detta.
Klarar mig utan det.