Att vara rädd
Att vara rädd är bland det farligaste som finns.
Och då menar jag inte rädsla för smådjur eller tandläkaren.
Utan rädsla för att utsätta sig för något som kan göra att man blir sårad.
Men det är inte lätt att gå emot sin rädsla.
Särskilt inte om man blivit sårad en gång för mycket tidigare ...
Jag är feg, rädd och utan tro på mig själv.
Iallafall ibland.
När ska jag våga?
Våga tro på att det faktiskt kan vara sant.
Bara den här gången.
Varför lyssnar jag till min hjärna?
Min hjärna som säger massa dumma saker och varnar mig att inte lyssna för mycket på min omgivning.
Inte lyssna för mycket på mitt hjärta.
På min magkänsla.
Jag vågar inte tro att det är sant.
För om jag börjar tro, och det visar sig att jag har fel.
Då sitter jag där igen.
Sårad.
Ont.
Men jag kanske vågar.
Tro.
Jag borde verkligen det.
Kanske har jag tur.
For once in my life.
Kommentarer
Trackback
