Man måste ibland bara acceptera
Jag försöker så hårt att peppa och pusha mig själv till att bli en bättre människa, både mot mig själv och min omgivning.
För det mesta brukar det gå ganska bra, och jag känner att jag tagit stora steg framåt, vilket gör mig väldigt glad.
Men ibland sviker jag mig själv också, vilket gör att jag kan bli så himla besviken och arg på mig själv.
MEN ... ingen människa är perfekt.
Ibland gör man saker man inte riktigt kan förklara.
Man tycker saker är jobbiga som i en annan människas ögon kan verka som en struntsak.
Man måste få göra "fel" ibland.
Man måste acceptera att vissa saker är man kanske inte redo för.
Små steg framåt är det bästa, tar man för stora steg för fort kan det bli riktigt illa.
Jag accepterar mina egna svagheter.
Och de sidor av mig som är extra svaga, kanske behöver lite längre tid på sig att stärkas.
Och jag tänker inte se ner på mig själv för det längre.
NEJ!!!!
Har idag varit på H:s core-pass på Centralbadet.
OjojojojOJ, säger jag bara.
Man inser ibland att man är riktigt otränad och svag.
Detta var ett sånt tillfälle.
Men fortsätter man att gå blir det väl förhoppningsvis bättre.
Får nog göra det, men först ska jag ha en härlig vecka hemma med min familj.
Tycker om dem:).
