Korsord och "På Spåret"
Ja, det är det jag har ägnat min lördagkväll. Ja, det var några släktingar som satt i publiken i "På Spåret", så det var vi ju tvungna att kolla in (de var i närbild flera gånger), och sedan satte jag mig med korsordet i SOLO som jag köpte idag. Trots hjälp från mamma har vi fortfarande inte lyckats lösa det ... otroligt irriterande. Jag har aldrig sagt att jag är allmänbildad, men jag tyckte det gick hyfsat ganska länge iallafall ... suck ...
Jaja, har annars pratat med Josefin tre gånger idag på telefonen (som igår) ... vi tänkte väl egentligen hittat på något kanske, men vem orkar liksom? Båda bor hemma hos päronen, så det är inte så att vi bara kan dra hem till någon och slappa liksom. Lollo är säkert ute med bilen eller liknande, så det blev en hemmakväll idag igen. Börjar bli lite uttråkad faktiskt.
Men har fått en liten självförtroendekick idag, mycket tack vare SOLO (trots deras reportage om plastikoperationer, jag brukar inte vara moraltant, men det där tyckte jag var att gå lite för långt. Kändes som om man som "normal" ung kvinna måste börja fundera på att operera sig eller liknande. USCH!). Insett att jag har ett ganska rikt liv ändå ... föräldrar som älskar mig, utbildning, drömmar, en egen lägenhet ... Känner mig ofta ganska ful, men ska försöka bli lite mer som Susanne. VÅGA! Jag kan ju iallafall försöka titta någon kille i ögonen någon gång, istället för att fullkomligt ignorera alla runtomkring mig. Jag vågar ju inte "flirta" med okända människor längre ... jag är rädd att de ska fullkomligt strunta i mig, så därför låtsat jag fullkomligt strunta ia lla andra, och verkar istället iskall. Det är ju förmodligen inte den mest attraktiva egenskapen, då det verkar som om jag alltid har urtråkigt och det slutar med att jag ser ut att vara en bitter, tråkig, humorfri tjej, vilket jag faktiskt inte är. Jag är bara så otroligt rädd för att bli totalnobbad (som så ofta förr) ... det vore döden för självförtroendet (eftersom jag i stort sett inte har något, iallafall när det kommer till mitt utseende). Men ... jag kanske ska försöka ... någon gång iallafall. Tänk om JAG skulle våga gå fram och börja prata med en kille? Bara en gång, för att se om jag vågar liksom ... usc, verkar skrämmande ... vi får se .... ett steg i taget ...
Jaja, har annars pratat med Josefin tre gånger idag på telefonen (som igår) ... vi tänkte väl egentligen hittat på något kanske, men vem orkar liksom? Båda bor hemma hos päronen, så det är inte så att vi bara kan dra hem till någon och slappa liksom. Lollo är säkert ute med bilen eller liknande, så det blev en hemmakväll idag igen. Börjar bli lite uttråkad faktiskt.
Men har fått en liten självförtroendekick idag, mycket tack vare SOLO (trots deras reportage om plastikoperationer, jag brukar inte vara moraltant, men det där tyckte jag var att gå lite för långt. Kändes som om man som "normal" ung kvinna måste börja fundera på att operera sig eller liknande. USCH!). Insett att jag har ett ganska rikt liv ändå ... föräldrar som älskar mig, utbildning, drömmar, en egen lägenhet ... Känner mig ofta ganska ful, men ska försöka bli lite mer som Susanne. VÅGA! Jag kan ju iallafall försöka titta någon kille i ögonen någon gång, istället för att fullkomligt ignorera alla runtomkring mig. Jag vågar ju inte "flirta" med okända människor längre ... jag är rädd att de ska fullkomligt strunta i mig, så därför låtsat jag fullkomligt strunta ia lla andra, och verkar istället iskall. Det är ju förmodligen inte den mest attraktiva egenskapen, då det verkar som om jag alltid har urtråkigt och det slutar med att jag ser ut att vara en bitter, tråkig, humorfri tjej, vilket jag faktiskt inte är. Jag är bara så otroligt rädd för att bli totalnobbad (som så ofta förr) ... det vore döden för självförtroendet (eftersom jag i stort sett inte har något, iallafall när det kommer till mitt utseende). Men ... jag kanske ska försöka ... någon gång iallafall. Tänk om JAG skulle våga gå fram och börja prata med en kille? Bara en gång, för att se om jag vågar liksom ... usc, verkar skrämmande ... vi får se .... ett steg i taget ...
Kommentarer
Trackback
