MissLizzie

Känslorna tumlar om varandra.
Jag är omväxlande glad, ledsen, orolig, besviken, euforisk, trött, orkeslös ...
Att träffa honom i helgen var helt fantastiskt. Men det sätter sina spår.
Men en sak är säker, och det är att Lisas desperata sökande efter "Honom" är över.
För jag tänker inte nöja mig med vem som helst längre.
Jag tänker vänta på att "min" Mattias ska dyka upp.
Han som kommer göra mig lycklig, och som är redo att älska mig.
Mindre tänker jag inte nöja mig med, för jag är faktiskt värd det.
Okej då om jag tills dess får gå runt och må ganska dåligt, tänka på en människa som inte tänker på mig.
Men det får väl vara så då.
Livet går ju trots allt vidare ändå.

Förstår inte varför jag inte hört något från Charlotte på 2entertin.
Börjar bli lite ororlig, tänk om det inte alls var meningen att jag skulle få jobbet.
Shit, det skulle förmodligen vara undergången för mig.
Men får väl kanske ta och ringa henne.
Ja, det är nog bäst.