MissLizzie

... längtar jag så otroligt mycket tillbaka till scenen! Äntligen! Har väntat på att känslan ska infinna sig, och äntligen gjorde den det! Jag känner mig faktiskt ganska redo att börja gå på auditions igen. Vi börjar med "My Fair Lady" i Göteborg om en månad. Det hade kanske varit skönt att börja med något lite mindre, inte en stpr produktion som ska gå på GöteborgsOperan med en av Sveriges största regissörer just nu. Men sånt är livet, det som är viktigt just nu är att jag känner mig redo. Jag är skyldig mig själv att försöka. Jag måste. Jag kan inte slänga bort den talang jag vet att jag har, jag måste ge det en chans. Skit samma om jag kommer förbli den fattigaste kvinnan på denna jord tack vare det, värre saker kan väl hända! men jag vill verkligen sjunga, dansa och agera igen. Jag är redo. Att jag inte alltid mår så bra just nu får jag väl använda i det då. Dessutom har jag aldrig haft problem med att koppla bort mina prvata problem när jag ska stå på scenen. Där brukar jag leva upp och glömma allt annat. Det är ju det jag får ta fram nu också då!!!!

Dags för Lisa Björk att göra comeback. Förmodligen märker ingen annan det, och för de auditionsansvariga ute i världen har skillnaden inte märkts alls. Men för mig är det ett stort steg just nu ... att jag tagit ett beslut om min framtid. Att inte ge upp ... sedan är det så att jag på sista tiden känt att livet står still och att jag vill ifrån det här landet. Det vill jag fortfarande, men just nu är det omöjligt. Och so what? Vad ä det som säger att det ena måste utesluta det andra??? Jag kan visst ut och resa, jobba, plugga eller göra whatever i något annat land, men först ska ge mitt artisteri en ärlig chans. Och går det åt skogen, så kan jag väl ta en paus till. Ingen annan än jag bestämmer över mitt eget liv ... så är det ...